Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Litteratur - Chase och Schlink: Your money's worth. Soule: The useful art of economics
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ItTtEBÅTtm
495
böcker om psykologi, om utvecklingsläran, om atomernas byggnad, dra sig för
nationalekonomiska framställningar? Kanske till en del av samma skäl, som
ligga bakom det vedernamn man för länge sedan gav åt nationalekonomin;
den kallades ’Men tröstlösa vetenskapen’\ Andra vetonskaper tyckas innesluta
romantiska möjligheter. Men man har brukat lära oss att nationalekonomin
hindTar oss från att göra med världen vad vi gärna skulle vilja göra. En
gång för länge sen skulle en del lärda män ha bevisat, att ekonomiska lagar,
som innebo i tingens natur, göra fattigdomen till en nödvändighet för
flertalet mänskoT. Arbetslönen kunde aldrig för någon längre tid stiga avsevärt
över det rena existensminimum. Allt överskott av produktionen skulle samlas
hos jordägarna eller någon annan privilegierad klass. Det fanns ingenting att
göra vid den saken. Aaidra nationalekonomer förmenade, att det ekonomiska
livets alla svårigheter hade sin rot i försök att störa dessa grundlagar i deras
verksamhet. Fastän sådana benhårda teorier inte längre försvaras av mera
intelligenta nationalekonomer, är det fortfarande så att en var som vill göra
något till förbättring av folks ekonomiska villkor, får räkna med att bli
utestängd från paradiset av en halvlärd skolmästare, svängande "de
obönhörliga ekonomiska lagarnas flammande svärd".
Man förstår av denna inledning till en bok om nationalekonomin som en
nyttig konst, att förf. inte har mycket till övers för de moderna
nationalekonomiska teorierna heller, när de göra anspråk på att träda i stället för
erfarenheten och att hindra mänskorna från att pröva sig fram på nya vägar
även i ekonomiska ting. Soules bok har intresse som en populär utläggning
av åsikter och tendenser bland ganska många ur den yngre generationen av
amerikanska nationalekonomer. De abstrakta teoriernas avstånd från
verkligheten gör dem inte oriktiga men försvårar deras direkta användning. Och
nationalekonomerna ha gärna varit alltför snabba att dra praktiska slutsatser
för dagen ur sina teorier. Inom andra vetenskaper, erinrar Soule, särskilt
inom naturvetenskapen, brukar inte den vetenskapliga teorin betraktas som en
skranka för det praktiska handlandet. Tyngdlagen tycks fjättra mänskan vid
jorden, men ingen åberopar den för att bevisa, att det är omöjligt att flyga.
Ju mer vi veta om naturen och dess lagar, desto mera ökas vår f örmåga att
omforma naturen efter våra önskningar. Naturvetenskapen har gett upphov till
tekniska uppfinningar, och uppfinningarna ha gett oss makt över yttervärlden.
Den ekonomiska vetenskapen har tvärtom ställt sig i vägen för ekonomiska
uppfinningar, och det tyder snarast på att den ekonomiska vetenskapen i
denna traditionella form icke ännu hunnit bli någon vetenskap i samma
betydelse som naturvetenskaperna. Det betyder inte att en del av
nationalekonomins allmänna satser äro värdelösa. De kunna tvärtom vara
oumbärliga som utgångspunkter för våra undersökningar eller praktiska experiment.
De kunna ge inriktningen åt de sociala försöken, men de kunna inte hindra
dem.
Med teoretiska överväganden av detta slag som bakgrund ger förf. sen en
snabböversikt av en rad aktuella ekonomiska problem från amerikansk
horisont. Han börjar med folkhushållets tillgångar och deras fördelning,
naturtillgångarna, mänskorna, kapitalet. Som så många andra av de kritiskt
inriktade har Soule ett gott öga till handelns växande omkostnader. Vi få i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
