Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 29 nov. 1929 - Händelser och spörsmål - Skogsmarkernas iståndsättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Vid 1928 års riksdag väcktes två motioner, varuti
hemställdes om statsingripande för ett bättre utnyttjande av den
svenska skogsmarken. Båda dessa motioner voro uttryck för
den stämning, som uppkommit i landet dels på grund av
riks-skogstaxeringens avslöjande av de stora outnyttjade möjligheterna till
utvidgat skogsbruk, som föreligga, och dels med anledning av att beräkningar
visade, att en överavverkning av de svenska skogstillgångarna äger rum.
Härtill kom, att den sedan fredskrisen kvardröjande arbetslösheten syntes bli
av permanent natur, att den statliga arbetslöshetspolitiken befanns oförmögen
att åstadkomma någon ändring och slutligen att insikten blev allt klarare
över att det framför allt var arbeten i fria marknaden, som behövde skapas
för att åstadkomma en ändring i det rådande tillståndet.
I den ena av dessa motioner, vilken väcktes av en enskild riksdagsman
under instämmande av ett antal ledamöter i andra kammaren tillhörande det
socialdemokratiska partiet, bondeförbundet, det frisinnade partiet och det
liberala partiet, var detta syftemål klart uttryckt. Enligt denna motion borde
de påkallade statsåtgärdema dels syfta till att förbättra arbetstillgången å
landsbygden under nuvarande övergångsskede och dels att skapa ett bredare
underlag för framtiden för den av virkestillgången beroende industriella
verksamheten. Med stöd av då tillgängliga siffror beräknades, att om, såsom
förutsattes, alla möjligheter å den till skogsbruk tjänliga marken skulle
tillvaratagas genom att kalmarker planterades, utglesnade skogar omfördes till
slutna bestånd, försumpade marker utdikades och åtgärder vidtogos för ett
rationellt avskiljande av betesmark från skogsmark, skulle härför erfordras
en kapitalinvestering på 500 miljoner kronor, varav staten borde bidraga med
10 miljoner kronoT om året i 10 år eller med 100 miljoner.
I den andra motionen, som var en partimotion avgiven av högerpartiet,
snuddades mera i förbigående vid arbetslöshetsfrågan men trycktes mera på
överavverkningen. Denna motion inriktades helt på av ålder kala skogsmarker.
Någon närmare beräkning av huru omfattande dessa kunde vara eller hur
stor statens insats behövde göras skedde ej. Sin utgångspunkt hade
motionen i en framställning från skogsvårdsstyrelsernas förbund om ett anslag
på 100,000 kronor om året åt skogsvårdsstyrelserna för kultivering av gamla
kalmarker. Och det har uppgivits, att motionen skrivits av ledande
skogs-vårdsstyrelsemän, som begagnade sig av högerpartiet för att få saken före i
riksdagen, sedan den ekmanska regeringen avslagit ovannämnda framställning.
Med anledning av dessa båda motioner hemställde riksdagen om utredning
av de i motionerna framförda frågorna. En sakkunnigekommitté tillsattes,
som den 1 sistlidne november avgivit utlåtande i ämnet.
Kommitténs förslag är mindre omfattande än vad i här ovan förstnämnda
motion förutsatts, i det att inga åtgärder föreslås för skogsdikning eller för
betesmarkernas utbrytande ur skogsmarken. I fråga om skogsdikningen
hänvisar kommittén blott till det för några år sedan tillkomna skogsutdiknings-
Skogs
markernas iståndsättande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
