Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Ernst Wigforss: Den nya tullstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Ernst Wigforss
och alltså finner man dem ganska regelbundet på den sidan som
kräver höjda tullar, när detta synes lova en omedelbar lättnad för
en eller annan grupp av näringsidkare. Socialdemokraterna
representera snarast den motsatta polen. De söka efter utvägar att
medvetet reglera produktionen och kunna därvid inte vägra att också ta
tullskyddet i betraktande. Men det ger i praktiken så
otillfredsställande resultat, dess verkningar äro så svåra att överblicka och under
vissa förhållanden så skadliga, att socialdemokraterna trots sin kritik
av deri fria konkurrensen falla tillbaka på denna och på den fria
handeln såsom nyttigare för samhället.
Bättre vägar.
Om höjda tullar kunna kallas för "dålig socialism" och därför av
socialdemokraterna avvisas, följer ju därav inte någon ovilja mot
andra och bättre vägar att komma jordbrukarna till hjälp. Sådana
utvägar diskuteras just nu med mycken iver, och det för dem alla
gemensamma är betecknande nog, att de också ha karaktär av
ingrepp i det fria näringslivet. Överenskommelse med kvarnarna om
inmalning i större utsträckning av svenskt vete, varmed följer
importreglering på mjöl och kanske kontraktsodling av vete.
Organisering med statens hjälp av vår smörexport för att vinna bättre pris på
den engelska marknaden. Utveckling genom statens försorg av
jordbrukskrediten, varigenom bland annat skulle uppnås, att
spannmålsodlarna komme i en starkare ställning gentemot kvarnarna och inte
behövde pressa priserna genom att kasta ut sin skörd i marknaden
vid höstens början. Allt detta är för socialdemokraten åtgärder, som
synas värda att överväga, och han är lika intresserad som någon
annan att vinna en lämplig lösning. Det kanske till och med skulle vara
möjligt att komma tillrätta med den tyska dumpingen av havre och
råg utan att tillgripa den alltför kostsamma tullmedicinen.
Vid hela diskussionen om tullarna och deras förmåga att lämna
jordbruket hjälp, borde den första frågan vara, vad man egentligen
önskar vinna. Är tullen tänkt som ett medel i "näringspolitikens"
tjänst för att stärka grundvalarna för vårt ekonomiska liv? Eller
är den en form av "socialpolitik", som skall flytta över en del av
de bättre ställda medborgarnas inkomster till dem som ha det sämre ?
Bland tullkrävarna spåras föga intresse att på den punkten ge klart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
