Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Budgetläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SO Händelser och spörsmål
1929—30 1930—31
enl. riksräk.-
enl. nksstaten verket
milj. kr. milj. kr. milj.
Inkomskatt.....149 161 +12
Tullar.......153 146 — 7
Tobak.......66 63 — 3
Sprit etc.......79 77 — 2
Produktiva fonder ... 136 138 +2
Summa 583 585 + 2
Det skulle alltså bli praktiskt taget samma inkomster för nästa
budgetår som nu. Varmed skall man då kunna möta kraven på nya
utgifter och de mycket omskrivna »automatiska» stegringarna? De båda
sista statsregleringarna ha gett överskott på resp. 12.9 och 16.6 milj.,
som gått till kassafonden; finns där inte en marginal att dra på?
Möjligen någon liten. Men löpande budget är troligen räknad närmare
verkligheten, och innan man kommit längre in på budgetåret, är det skäl
att inte räkna med något överskott. Däremot kan en liten återblick
på de sista fem årens utgifter verka något lugnande. Man kan bortse från
lånebudgeten och likaså från skuldbetalningen, vars ökning ju kan vittna
om dåligt ekonomiskt förstånd men inte gärna om dålig ekonomi.
Hur är det med »verkliga utgifter» under alla huvudtitlarna? Då
1925—26 visar siffran 626 milj. och 1929—30 689 milj., ser det
farligare ut än det är. Efter 1925 ha nämligen bilskattemedlen kommit
in i budgeten. Det är enklast, om också grovt, att ta bort hela
kommunikationsverkets huvudtitel ur jämförelsen mellan de olika åren.
Då får man verkliga utgifter i miljoner kronor.
1925—26 1926—27 1927—28 1928—29 1929—30
613.7 614 611.3 613.3 626
De fyra första åren, med avslutade räkenskaper, visa praktiskt taget
oförändrade utgifter. Nu löpande budgetår har en beräknad ökning på
över 10 miljoner, varav 6 miljoner för den provisoriska
löneförbättringen åt lärarna och resten huvudsakligen på pensionstillägg,
hospitalsbyggnader och en del andra utgifter under socialdepartementets
huvudtitel. Det kan sålunda hända, att budgeten 1930—31 kan hålla sig
inom samma ram som den nu löpande, om man inte räknar med
utgifter för nya ändamål. Men det enda, som lär kosta pengar, anses ju
vara »sociala reformer», och då regeringen veterligen inte är någon
vän av dylika, skulle budgetläget inte teckna sig särdeles svårt. Så
mycket mindre som man alltid har en inte så liten reserv att dra på i
de 16 milj., som 1929 års riksdag anslog åt »Kreditkassan av år 1922»
med anledning av sparbankskrasch och jordbrukarbank. För nästa år
bör det räcka med en mycket mindre summa, och här finns alltså en
säkerhetsmarginal. Men den är för smal både för en högerregering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
