Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Budgetläget - Statsrevisionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 51
som vill sänka inkomstskatten, och för en — fortfarande obefintlig —
vänsterkoalition för »sociala reformer». Det är obekant, var högern, om
den hade makten, skulle hugga in med sparsamhetsyxan. Att
socialdemokraterna i samma läge skulle kapa av en god bit på den militära
huvudtiteln, hör däremot inte till de djupare politiska hemligheterna.
Statsrevi- Riksdagens revisorer ha avslutat sin årliga husesyn och
sionen. framlagt en enhällig berättelse om sina iakttagelser. Man
spanar i denna liksom i dess många föregångare förgäves
efter något system i revisorernas granskningsarbete. Detta har som
naturligt är karaktären av en lekmannamässig stickprovskontroll, och
det synes i stor utsträckning bero på rent tillfälliga yttre
omständigheter, om det ena eller andra kommer att synas i sömmarna. Ett
exempel härpå utgör revisorernas behandling av frågan om statens
bilar. Uppenbarligen har denna föranletts av vad som framkom angående
användningen av en statens bil i samband med prygelaffären i
Norrköping. Detta torde också få gälla som förklaring till att revisorerna
inte tagit upp problemet till mera allsidig behandling från rent
ekonomisk synpunkt.
Vad berättelsens sakliga innehåll f. ö. beträffar, tycks synegången i
statens egna gårdar inte ha givit anledning till anmärkningar av allt
för stor betydelse. Någon mera allvarlig röta har man inte upptäckt,
även om det i detaljer har påvisats utslag av slentrian och byråkratism,
som väl förtjäna kritik och kräva rättelse.
Mera givande synes arbetet ha varit när revisorerna givit sig ut
bland statens annex under kommunal eller halvenskild regim. Här har
man emellertid rört sig på mycket osäker mark, ty varken
grundlagsbestämmelser eller instruktion ge klart besked i fråga om statsrevisionens
skyldighet och rätt att granska dylika. Inte heller genom praxis, som
varit mycket skiftande, har gränsdragningen blivit fullt tydlig. Så
uppger man sig inom statsrevisionen vara tveksam, huruvida man bör
och får granska förvaltningen av de statsmedel, som till alltjämt stigande
belopp överlämnas åt exempelvis hushållningssällskap,
skogsvårdsstyrelser och alla de många mer eller mindre officiella föreningar, som
utöva allmännyttig verksamhet av social, kulturell eller
näringsfräm-jande art. Uppenbarligen är en sådan oklarhet ägnad både att skapa
onödiga friktioner mellan statsrevisionen och de institutioner, som
eventuellt kunna vara underkastade granskningstvång och att förlama
statsrevisionen i dess inre arbete. Det är därför att hoppas, att riksdagen i
första hand tillmötesgår statsrevisionens begäran att få omfånget av sin
granskningsplikt klart bestämd, och i andra hand att detta omfång göres
tillräckligt stort, åtminstone intill dess man eventuellt kan finna en
bättre eller billigare form för riksdagens kontroll över statsbidragens
användning.
Att förvaltningen av dylika statsbidrag i många fall är bristfällig,
lär ingen betvivla. Statsrevisorerna ha själva beträffande vägdistrikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
