Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Moderskapshjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 55
säkring. Detta påpekas inte som kritik av de sakkunniga. Försäkring
för så ojämna risker som moderskap är inte så givet bästa formen
av hjälp. Och om en hjälp kommer att omfatta större delen av
befolkningen, blir försäkringsvägen dessutom en onödig omväg. Men
försäkringstanken har varit ett de obotfärdigas förhinder att komma
undan en ganska självklar plikt, hjälp åt mödrar som hindras arbeta av
arbetsskyddslagen och hjälp åt alla behövande mödrar och späda barn
utan att denna hjälp behöver ta form av fattigvård.
Dessa två olika slag av understöd åt mödrar är det, som främst
varit föremål för kommitténs utredning. Men dessutom diskuteras andra
åtgärder till spädbarnsvårdens höjande. Uppslag härtill ha givits i de
motioner och förslag om vidgade möjligheter till anstaltsvård för mödrar
och spädbarn ete, som kommit till under de senaste tiotalen år. Man
får vara glad att det ur detta kaos av förslag — till
moderskapspen-ning, ampenning, understöd åt behövande mödrar, åt fabriksarbeterskor,
åt ogifta mödrar med eller utan regresstalan mot fadern — överhuvud
utkristalliserats ett något, som ger löfte för framtiden, även om man
inte kan undgå att tänka på råttan, som föddes av berget, och om man
ibland får undra, om denna lilla råtta egentligen är fågel eller fisk.
Ersättningen åt de av arbetareskyddslagen från fabriksarbetet
utestängda har tydligen vållat minst svårigheter. Att alla som drabbas av
denna lag också böra få ersättning är tydligt. Beloppet har man satt
till 2/3 av arbetsinkomsten, men endast under de tre sista av de sex
veckorna. Vederbörande tvingas nu också att avstå inte bara från
fabriksarbetet utan från allt förvärvsarbete överhuvud. Man anför som
skäl till beloppets storlek, att vid olycksfallsförsäkring räknas med en
ersättningen av 2/3 av den mistade arbetsinkomsten. Parallellen är
kanske riktig. Men gäller ersättningen vid olycksfallen i allmänhet så
korta tider som några veckor? Möjligheten till annan förtjänst är inte
heller så beskuren där. Man hänvisar till annat »för henne själv nyttigt
arbete», som modern, också den ensamma, kan utföra under denna tid.
Helt säkert finns det alltid nyttigt arbete för folk som vill arbeta,
både mödrar och andra, men arbete som man kan leva på? Och är en
husmors arbete i hemmet alltid mer skonande än förvärvsarbete? Eller
fabriksarbete omedelbart före barnsbörden så mycket lämpligare än
annat förvärvsarbete en månad efter? Tack vare dessa begränsningar
av ersättningen kan man få ner utgifterna för denna form av
moder-skapshjälp till 100,000 kr. Den proposition som framlades 1926,
räknade med en kostnad på 600,000 kr. härför, men beräknade
understöd under sju till åtta veckor. En arbeterska som begagnat sig av
rätten att taga ledighet två veckor före förlossningen, för vilken tiden
ju inte alltid kan beräknas så noga, skulle alltså, om hon är ensam
och inte kan få understöd av barnets fader, för åtta veckors ledighet
och för med en förlossning förenade kostnader ha att tillgå två
veckors lön och den allmänna moderskapshjälpen på 50 kr., så vida
hon är berättigad till denna senare.
Denna allmänna hjälp åt mödrar förtjänar visserligen inte att kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
