Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Statsrevisionen - Moderskapshjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Händelser och spörsmål
fattigvårdsförbunden. Mot statsrevisionens statistiska material kunna helt
säkert befogade anmärkningar göras, men mot deras försiktiga krav på
snabb utredning om vår nuvarande kommunala ’indelnings lämplighet
lär intet vara att invända. Snart sagt alla de för frågans belysande
viktiga omständigheter, vilka statsrevisorerna gått förbi, stryka ytterligare
under detta krav. Hit hör sådant som frågan om de kommunala
prestationernas kvalitet i förhållande till kommunens storlek, länsstyrelsernas
och de centrala myndigheternas onödiga belastning, de talrika
processerna om hemortsrätt o. s. v. Allt dylikt pekar på behovet av ett
ordentligt kommunalt storskifte. Frågan om en verksam kommunal
skatteutjämning vilken för närvarande är i hög grad politiskt aktuell och som
särskilt synes ligga det folkfrisinnade partiet varmt om hjärtat,
sammanhänger på det närmaste med det här berörda spörsmålet. Kunde
därför statsrevisorernas erinran påskynda lösningen av den kommunala
indelningens problem, vore därmed förvisso mycket vunnet i fråga om
skatteutjämning.
Om och i vad mån statsrevisionens erinringar skola ge praktiskt
värdefulla resultat, beror givetvis i, främsta rummet på riksdagens sätt
att behandla revisionsberättelsen. Det återstår således att hoppas, att
riksdagen skall begagna andra synglas än dem som en stor del av
pressen anlagt. Annars kan det hända, att den bakom det hela endast
ser en förstorad bild av herr de Wahls dyra lackskor.
Moderskaps- 1926 års moderskapssakkunnigas nyligen framlagda
behjälp, tänkande har fått ett hjärtligt mottagande bland
kvinnorna. Är det elakt att våga en förmodan, att glädjen
mer får tillskrivas askungens ovana vid uppmärksamhet än en närmare
kännedom om vad som bjudes?
Den första yttringen av samhällets mödravård var, om vi bortse
från barnmorske- och barnbördshusinstitutionerna, ett förbud år 1900
för kvinnor i fabriksindustrin att arbeta vid fabriker fyra veckor efter
barnsbörd. År 1912 förlängdes tiden för sådant förbud till sex veckor
under förutsättning att ersättning för mistad inkomst skulle beredas
de från arbetet utestängda. Men eftersom det alltid går så mycket
lättare att förbjuda än att komma med hjälp, uteblev ersättningen.
Dessutom skärptes förbudet, som varit avsett att gälla sex veckor, varav
två skulle kunna tagas ut före förlossningen, till att, oavsett om dessa
två veckor uttagits, gälla sex veckor efter förlossningen. Eftersom
ingen hjälp bereddes dessa kvinnor, kunde man inte hindra, att de i
stället åtogo sig annat förvärvsarbete. Den avsedda verkan av lagen,
som var att skona mödrarna, uteblev därför i stor utsträckning.
Som skäl till avslag på de olika förslagen till moderskapshjälp, som
sedan år 1900 framställts, har ofta framhållits, att moderskapshjälpen
lämpligen borde lämnas som försäkring i samband med en allmän
sjukförsäkring. Nu stå vi inför förverkligandet av en mera allmän
sjukförsäkring, men för mödrarna föreslås understöd och inte moderskapsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
