Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 27 dec. 1930 - Händelser och spörsmål - Amerikansk arbetslöshetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 59
måste inskränkningar i drift och arbetslöshet bero på något fel i
företagareverksamheten. Det kan icke botas genom lönesänkningar. De
göra bara det onda värre. I stället får man se till att hålla
företagsamheten under armarna. Statsmakterna ingripa för att övertyga de
enskilda företagarna om att de bedöma framtiden orätt, när de göra
inskränkningar I produktionen. I den mån detta ingripande på
övertygelsens och övertalningens väg är otillräckligt, får det allmänna ta
ytterligare ett steg och själv tillhandahålla den företagareverksamhet,
som är nödvändig för att hejda ökningen av arbetslösheten.
Tankegången och principerna äro ju väl kända i Europa, men de betraktas
fortfarande här såsom tydliga avsteg från det fria näringslivets väg
och bekämpas därför av de kretsar, som söka upprätthålla illusionen,
att vårt nuvarande samhälle vilar lugnt på den enskilda
företagsamhetens grund och att ingreppen utifrån endast kunna göra skada.
Ett vittnesbörd om strömkantringen i det samtida Amerika, när det
gäller synen på hela arbetslöshetsfrågan, får man också av det
betänkande som för inte länge sedan avlämnats av ett »senatsutskott»
med uppgift att undersöka arbetslöshetens orsaker och möjliga
utvägar att avhjälpa den. Utskottet fick sitt uppdrag i maj 1928 och
skulle vara färdigt senast den 25 febr. 1929, vilket också skedde.
Många problem ha alltså enligt utskottets egen uppfattning måst
förbigås eller behandlas helt summariskt. Själva det relativt kortfattade
utlåtandet återges i Monthly Labor Review för maj 1929.
Arbetslösheten delas upp i tre slag: konjunkturarbetslöshet,
säsongarbetslöshet och »teknologisk» arbetslöshet, vilket samtidigt innebär en
gruppering av orsakerna. Utlåtandet avvisar bestämt idén, att
konjunkturarbetslösheten skulle vara oundviklig. »Vi tro inte längre att det
är nödvändigt för ett barn att få difteri eller rakitis eller andra
’barnsjukdomar’. Vi ha funnit och finna oupphörligt medel att
förebygga dessa sjukdomar. Vi böra också erkänna att hela samhället har
skyldighet att oförtrutet ta itu med arbetslöshetsproblemet.» Enligt
»vittnesmålen» inför utskottet vore den mest lovande vägen härtill att
söka behärska kreditgivningen.
Säsongarbetslösheten kan motverkas på många olika sätt.
Vittnesbörd anföras från olika företag, som mer eller mindre fullständigt löst
problemet att göra arbetstillgången jämn.
Med »teknologisk» arbetslöshet menar utskottet framför allt den
arbetslöshet som skapas genom maskinteknikens utveckling. Man märker
inte i ordalagen mycket av tron på att var och en reder sig bäst
själv eller att alla »övergångssvårigheter» äro kortvariga och relativt
betydelselösa. Några av vittnena ha sagt, att nya industrier suga upp
de som blivit arbetslösa i de gamla.
»Utan tvivel ligger det mycken sanning i dessa uttalanden, men vi
stå där likväl med de individuella problemen kvar. Det är klen tröst
för musikern att höra att han, som har ägnat sitt liv åt sin konst,
kanske får arbete i en verkstad för radioapparater. Så ha vi väntetiden,
den oundvikliga arbetslöshetstiden, då övergången sker, lidandet, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
