Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alf Johansson: Bostadsbehov och bostadsproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsbehov och bostadsproduktion 79
att den del av inkomsten, som användes till hyra, år 1913 var
betydligt högre än år 1890. Summa av utvecklingen: kraftigt höjd
reallön, innebärande ökade allmänna konsumtionsmöjligheter, våldsamt
höjd hyra, höjd hyresprocent och som resultant en mycket
obetydligt förbättrad bostadsstandard. (Denna sjönk under 90-talet till en
nivå som är den lägsta statistiskt kända; att vid jämförelser över
längre perioder ta året 1900 till utgångspunkt blir därför starkt
missvisande.)
Från 1913 och till nuet ha som bekant reallönerna stigit med
ungefär 30 procent. Hyresprocenten är nu mycket högre än före
kriget. På 100 .eldstäder komma (1929) 116 personer, mot 131 år
1913. Härvid är att märka att denna sänkning, betraktad ur
bostadsstandardens synpunkt, till stor del är illusorisk:
åldersfördelningen har förskjutits, det finns nu relativt flera vuxna, relativt färre
barn, och de förra kräva större utrymme än de senare; vidare har
den genomsnittliga familjestorleken sjunkit, vilket på olika sätt ökar
bostadsbehovet per individ. Samma summa som tidigare: höjd
reallön, höjd realhyra, höjd hyresprocent och obetydlig ändring av
bostadsstandarden.
I detta sammanhang bör hänsyn tagas även till ett annat
förhållande. Stockholms befolkning bor f. n. till relativt större del än
tidigare i äldre bostäder. Detta helt enkelt därför att f. n. en
relativt större del av fastigheterna än förr äro av högre åldersklass.
Detta har givetvis stor betydelse för den hyresnivå, som bestämmer
bostadsmöjligheterna. En stor del av befolkningen är i fullständigt
avgörande grad beroende av det äldre bostadsbeståndets billigare
hyror. Lägenheter i nybyggda hus betinga sådana hyror, att många
familjer omöjligt kunna skaffa sig ens den minsta bostad i dem.
I den mån det äldre bostadsbeståndet minskar tack vare trafikens
utveckling, citybildningen, upprensningen av osunda kvarter, husens
förfall, konkurrensen om välbelägna tomter o. s. v. måste följden
bli en tendens till uppdrivning av hyresnivån, dels genom successiv
överflyttning från gamla till nya hus, dels genom hyresökning i de
äldre, billigare lägenheterna, en tendens som å ena sidan motverkar
andra, hyressänkande tendenser, om sådana skulle inställa sig, och
å den andra bidrager till att skärpa eventuella hyresstegrande
tendenser. Resultatet i senare fall blir vid oförändrad inkomst en
inskränkning i annan behovstäckning (eftersom i allmänhet bostaden
inte kan vara mindre än den är) ; förbättras inkomsterna ätes höj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
