Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alf Johansson: Bostadsbehov och bostadsproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsbehov och bostadsproduktion 81
Tänkbara åtgärder till förbättrad bostadsförsörjning kunna för
enkelhetens skull klassificeras under tre rubriker:
A) sådana, som röra de funktioner, som redan nu och med
nödvändighet åvila det allmänna;
B) sådana, som gå ut på teknisk och företagsorganisatorisk
förbättring av bostadsproduktionen inom kostnadsprincipens ram;
C) sådana, som gå ut på bostadsförsörjningens inlemmande i
kollektivhushållet, brytande av kostnadsprincipen i vad gäller
bostadsproduktionen.
Av de tre grupperna är C) helt fristående från de övriga; A) och
B) intimt sammanhörande och när det kommer till praktisk
handling oskiljaktiga. Här skall behandlas huvudsakligen punkten B) ;
de övriga endast i förbigående.
A) De offentliga korporationerna, stat och kommun, äro ju under
alla omständigheter medansvariga, de i sista hand ansvariga för
varje situation på byggnads-, tomt- och bostadsmarknaderna.
Genom sin stadsplanepolitik, sina kommunikationsanstalter, gällande
expropriationsrätt, byggnadsordningar, skattesystem o. s. v. Det är
ganska enfaldigt att inför exempelvis Stockholms höga tomtpriser
f. n. rikta sin vrede mot de enskilda tomtspékulanterna. Det är
väl att förmoda att de göra så gott de kunna för att utnyttja en
marknadssituation till egen vinning. Men deras möjligheter äro bestämda
av den situation som föreligger och denna är i sista hand på
tillgångssidan bestämbar och faktiskt bestämd av de offentliga
anstalterna. Bakom alla enskilda tomt jobbare står alltid det allmänna som
överstetomt jobbaren. Att en kommun i sin tomt försälj ning
anpassar sig till härskande tomtprisnivå må vara, om den nämligen
saknar möjlighet att i ögonblicket påverka den allmänna tomtprisnivån,
men det är oerhört kortsynt att bortse ifrån att i längden denna
allmänna tomtprisnivå blir just vad kommunen gör den till,
medvetet eller omedvetet. Jag vet inte om någon vill hävda att de sista
årens tomtpriser i Stockholm sammanfalla med markens värde i
näst bästa användning -f kostnaderna för dess beredning för
bebyggelse + kapitalvärdet av den differentialränta, som är betingad av
olika belägenhet och som är oundviklig, om man vill bevara rätten
att fritt välja boningsort (varmed inte är sagt, att
differentialräntan oundvikligen skall komma enskilda till godo). Detta område
innesluter många betingelser för bostadsproduktionen, som icke äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
