Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alfr. Vanner: Engelsk socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engelsk socialism 109
Skall man välja, så nog hjälpa de mera produktiva företagen, de
som underlätta produktionen på ett eller annat sätt, mera än de andra,
som i ytterlighetsfallen komma bra nära de direkta understöden.
Arbetsstyrkan, de arbetslösa, skulle ordnas till en nationell
arbetar-kår. Och den skulle icke endast syssla med sådant, som i annat
fall aldrig skulle bli gjort utan även kunna våga sig på sådana ting
som att bygga hus. Det finns anledning anta, att ganska många
skulle fort tröttna på en dylik organisation — de skulle ha sin
frihet att återgå till understöd — och att det skulle stöta på icke
föraktliga hinder från de arbetargrupper, som kände sig komma att bli
utsatta för konkurrens. Cole inser detta men avfärdar invändningen
med att de äldre fackföreningsmedlemmarnas uppfattning om
rätten till yrket icke skulle vara lika levande hos den yngre
generationen. Bortsett från att det ju skulle vara bra litet glädje med
ett arbete, som endast ersatte arbetare med arbete med arbetare, som
dittills varit utan, kan man ju våga uttala den önskan, att man först
vill se det, innan man tror att ett dylikt arrangemang skulle ses med
blida ögon eller ens att det skulle vara riktigt att det såges med
blida ögon.
Kan man på denna väg skapa en effektiv strejkbrytarkår?
Måhända. Det beror på vem som sitter vid styret och har viljan att
söka använda denna arbetarkår till strejkbryteri. Risken finns.
Men hela framtiden är icke arbetslöshet och dess avhjälpande,
frågan må vara än så viktig. Ett samhälle, som är förnuftigt
organiserat, bör helst icke behöva ägna sin största omsorg åt att lindra
arbetslöshetens följder eller att söka efter utvägar att avskaffa
arbetslöshet utan att finna medel att hindra en arbetslöshet att uppstå.
Den osynliga handens milda men bestämda dirigering av det
ekonomiska livet in i de fåror, som leda till det icke blott för den
enskilde men också för alla bästa, har slagit slint ibland. Det är
förklarligt, om mången då helt och hållet mist tron på det ekonomiska
livets förmåga att reda sig självt i den meningen, att detta livets
goda även bleve på ett ur alla synpunkter lämpligt sätt fördelat utan
onödig hårdhet mot någon. Det är icke så underligt, om många
velat finna en ersättning i en ganska påtaglig och synlig hand, som
med fasthet styrde det hela, och funno den i en stark statsmakt. Om
staten ägde allting och bestämde över allting, hur produktionen skulle
ske, hur stor den skulle vara, hur den skulle fördelas, då borde ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
