Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alfr. Vanner: Engelsk socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Alfr. Vänner
för varje större anläggning är av betydelse, har den enskilde
arbetaren ett direkt intresse. Allt detta är problem, som icke kunna lösas
en gång för alla utan som böra få lämpas efter omständigheterna.
Om det allmänna skall kunna bestämma om den kommande
ekonomiska utvecklingen, måste det också ges möjligheter att dirigera
det nybildade kapitalets placering. Det krävs en viss grad av
planhushållning, som förf. tänkt sig omhänderhavd av en
investerings-styrelse, om uttrycket tillåtes, en styrelse, som skulle förse sådana
näringsgrenar med behövligt kapital, som man kunde anta ha
förutsättningar för att lyckas. I och för sig borde ju visserligen en
dylik organisation ha lika stora och större förutsättningar att på ett
riktigt sätt kunna bedöma var det nya kapitalet behövde sättas
in, än vad den nuvarande slumpartade organisationen har, men man
känner sig onekligen en smula kuslig vid tanken, att det kunde råka
läggas i några byråkraters händer. Det är nu inte författarens
mening och väl ingen annans heller.
Men var skall kapitalet komma från? Beskattningsvägen måste
naturligtvis i första hand anlitas. Dessutom har staten möjlighet
att låna och låna ut. Men att genom skatter ta in det nödiga
kapitalet blir i sista hand den enda vägen, bortsett från de möjliga
överskott som kunna uppstå på annat sätt. England har redan nu
mycket höga skatter. En regering, som ville gå in för en
utveckling av det ekonomiska livet efter Cole’s recept, kan icke för den
skull räkna med att bli av med alla de utgifter, som redan nu tynga
budgeten i form av räntor och amorteringar å den mycket stora
statsskulden, och det är en mycket viktig post i den engelska
budgeten. Beskattningen finge skärpas, progressionen göras brantare.
En höjd beskattning på de stora profiterna, ett utplånande av
dem, skulle torka ut den källa till sparande, som dessa inkomster
nu äro. Men en dylik beskattning skulle också tendera att göra
efterfrågan efter mindre riskfyllda och givande placeringar större.
Det betyder, att den som efterfrågar kapital för dylika ändamål
skulle kunna få det billigare, vilket bleve av särskild betydelse för
staten som låntagare. Konklusionen blir, att en hög beskattning
icke är ett oblandat ont utan också har vissa goda sidor.
Det råder dock knappast något tvivel om att icke en skärpt
beskattning åtminstone i första taget skulle verka avskräckande på
utländskt kapital, som sökte placering i landet, och även förmå en
del inhemskt kapital att söka placering utomlands. En del rika per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
