Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alfr. Vanner: Engelsk socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engelsk socialism 111
dustrin i främsta rummet, har frågan om hur man skulle komma
i besittning av företagen givetvis alltid spelat en betydande roll. Det
vore ju nämligen en orimlig hårdhet mot ägarna av just de
produktionsmedel, som man ville överföra i statens hand, om ’Staten
utan ersättning skulle beröva dem deras egendom men låta övriga
ägare sitta i okvald besittning av vad de förvärvat. Men skall
staten inköpa hela industrier blir det, även om man blott håller sig till
de viktigaste nyckelindustrierna, ett avsevärt kapital, som på kort
tid behöver anskaffas, antingen i öppna marknaden eller genom att
ge de gamla ägarna räntebärande obligationer. På den v’àgtn ger
man ägarna en viss inkomst oavsett hur det ekonomiska resultatet
av verksamheten utfaller, vilket kanske i många fall skulle vara en
fullständigt onödig försäkring av den nuvarande kapitalistklassen.
Om man i stället låter äganderätten kvarstanna hos den enskilde
men underkastar verksamheten en effektiv kontroll, får ägaren ju
vidkännas den eventuella minskning i räntabilitet, som försämrade
konjunkturer kunna medföra.
Hur en dylik kontroll på bästa sätt skall organiseras, så att den
samtidigt är effektiv och ej på ett obehörigt sätt ingriper i
företagens skötsel, kan naturligtvis diskuteras. Offentlighet är ett
gammalt recept och det räcker en god bit på vägen. Dessutom vill
Cole ha något slags statsrevisorer, som skulle fungera även som
ett slags upplysningsbyrå, så att därigenom överensstämmelse skulle
nås mellan riksdagens uttalade önskemål och deras praktiska
realiserande. Däremot fördömer han en social representation jämsides
med den politiska, åtminstone som medel för den närmaste och
viktiga framtiden.
En annan kontroll, kontrollen nedifrån, bör också förenklas. Att
sätta i g§ing med en massa valda kommittéer att utföra olika
representativa uppdrag kan ingen nytta medföra. Det skulle endast
tjäna till att göra arbetarna utledsna på alltihop och de skulle komma
att lösa problemet på så sätt, att de helt enkelt avstode från att
delta i valet. Det är bättre att hålla sig inom snäva gränser. Ett
driftsråd bör det finnas, gärna bestående av en enda person, och
dess funktioner regleras.
Arbetaren har icke så stort intresse av att direkt ingripa i den
tekniska proceduren, men han har ett mycket stort intresse av att
tekniken ej kommer i konflikt med arbetets bekvämliga utförande.
I fråga om den industriella psykologin och det välfärdsarbete, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
