Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Frans Borglund: Den socialdemokratiska dagspressen. En replik - K. W.: Svar på replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Frans Borglund
övertygad om att man numera ingenstädes har varken tid eller råd
att hindra de unga friska krafter som man anställer från att göra
bruk av sin arbets- och eventuella reformlust. Att framställa de
äldre journalisterna som baksträvare är därför både orättvist och
onödigt.
SVAR PÅ REPLIK.
Ovanstående något irriterade inlägg har icke tillfört debatten om
den socialdemokratiska dagspressen några nya synpunkter. Det
finnes för den skull icke anledning att belasta Tidens begränsade
utrymme med ett ordbyte i samma stil.
Anledningen till att undertecknad tog till orda, var den
oriktiga bild av partipressens ställning, som min kollega gav i sin
första artikel. Han uppgav sålunda partitidningarnas antal till
ett 20-tal, medan det vore riktigare att säga ett 30-tal. Man
fick vidare den uppfattningen, att partiets press i fråga om
spridning hade det särskilt dåligt ställt. Han uppgav vidare, att
arbetarpressen måst se sig utesluten från delaktighet i allmänhetens ökade
läsintresse.
Genom att relatera fäkta har undertecknad bragt bilden mera i
överensstämmelse med verkligheten. I sin replik säger min kollega,
att starten av sex små tidningar ute i landet ej betyder så mycket
i jämförelse med de borgerliga pressvulkanerna. Till detta är att
erinra om att bakom dessa ,sex små tidningar döljer sig en
läsekrets, som kan räknas i 10,000-tal. Ur partiets synpunkt är detta
av stor betydelse. Och vad mera är: de av undertecknad anförda
fakta visa en socialdemokratisk press, som är stadd i en utveckling,
vilken gott kan betecknas som rask. Mycket talar för att denna
utveckling kommer att fortsätta.
Då den ärade kollegan nu blivit upplyst om verkliga läget och
att han gjort sig skyldig till det i och för sig förlåtliga att
generalisera enstaka fall, borde väl detta icke utlösa den illa dolda
förbittring, som i hans replik kommit till synes. Det bör dock för
Tidens kritiska läsare ha varit värdefullt att få en möjligast riktig
bild av partiets press av i dag.
Slutligen får jag påpeka, att författaren gör sig skyldig till ett
nytt misstag, då han i sin replik åberopar Arbetet och Aurora som
de enda partitidningar, vilka spela rollen av allmänna folktidningar.
Trots sitt tidigare missöde med generaliseringen spelar detta
honom ett nytt spratt, då han kommer med sitt upprepade påstående
om upplagorna. Det finns bevisligen partitidningar, som ligga främst
inom sin ort i spridningshänseende och mångenstädes är
partitidningen god tvåa. Ett faktum är, att ett mycket stort antal
borgerliga tidningar äro väsentligt underlägsna de våra i spridning.
K. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
