Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - In- och utrikes 28. 2. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 In- och utrikes
vänt sig mot sådana element, som trott något vara att vinna på
våldets väg för den fackliga eller politiska rörelsen. Det är egentligen
orimligt att vid det här laget behöva upprepa det. Men vad alltför
många borgerliga fortfarande inte tyckas förstå, är att man kan
fördöma våldet mot strejkbrytare men samtidigt också fördöma
strejk-bryteriet, och att känsloläget på socialdemokratiskt håll därför blir
ett annat än på borgerligt. Hurudant då? Det kanske bäst kan
uttryckas objektivt och historiskt. Socialdemokraterna ha efter sin
förmåga bekämpat alla tendenser att göra klasskampen brutal. Men
de ha inte ropat på polis. Det kan förefalla obegripligt. Kanske
samhällsfarligt. Men det är ett faktum. Och det skänkes med varm
hand åt den borgerliga agitationen.
PROFESSOR CASSELS ANGREPP på regeringens
tullpolitik har väckt uppseende. Inte på grund av de uttalade
meningarna. Professor Cassel har under många år fört en livlig kamp mot
statens ingripande i näringslivet, och även tullarna ha därvid kommit
i skottlinjen. Hans åsikter ha alltså inte varit okända. Men han
har undvikit att framföra dem vid olämpliga tillfällen. Det
erkännandet borde man kunna bekväma sig till att ge honom även i den
högerpress, där man nu obarmhärtigt vill kasta ned honom i den
allra djupaste kretsen av Inferno. Till och med djupare än prof.
Heckscher, som bara är kättare, medan prof. Cassel får räknas bland
förrädare mot sitt parti. Vad som förorsakat prof. Cassels öppna
avfall, är inte så lätt att gissa. Enbart oviljan mot höjda
spannmålstullar kan inte gärna ha åstadkommit en så kraftig verkan. Den som
erinrar sig prof. Cassels förhoppningar efter valet 1928 och det
program han då tecknade för en borgerlig regering, tror hellre att han
nu ger uttryck åt sin allmänna besvikelse över det sätt, varpå
regeringen Lindman förvaltat sina anförtrodda pund. I det fallet har
han veterligen många meningsfränder, och som symtom på
stämningen inom vissa högerkretsar har hans uppträdande större betydelse,
än man eljest skulle vara beredd att tillskriva några uttalanden
från en än så världsberömd ekonomisk teoretiker.
ÄRO TULLAR SOCIALISM? Äro alla slag av
statsingripande socialism? Naturligtvis inte. Då skulle lagstadgat slaveri
vara en socialistisk institution. Men då statsingripandet moti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
