Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - In- och utrikes 28. 2. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 In- och utrikes
livlig, behöver man inte tvivla på. Det steg man här från
socialdemokratisk sida söker taga, är inte stort, men det förebådar en helt
ny arbetslöshetspolitik, som erkänner samhällets skyldighet att så
långt i dess förmåga står, bereda människorna möjlighet att med
arbete försörja sig. Som ett nödvändigt komplement får då
försäkringen mot arbetslöshet sin naturliga plats. Det motstånd som kommer
att resas från alla beundrare av vår hittills förda "svenska"
arbetslöshetspolitik, kan till en tid hindra de nya idéerna att slå igenom.
Men frågan är om inte "rätten till arbete" väcker djupare gensvar i
människornas bröst än åtskilliga andra rättsföreställningar man
brukar vädja till. Om känslorna stödjas av det ekonomiska förnuftet.
Vad betyder arbetslösheten ekonomiskt? I utebliven produktion?
Rent i förbifarten belyses frågan i den under Händelser och spörsmål
refererade artikeln av prof. Ohlin. De 2,000 milj. mark, som
Tyskland årligen enligt Youngplanen skall betala, anses av många
överstiga landets förmåga. Hur mycket är det då? Jo, "en minskning
av Tysklands arbetslöshet med 500,000, ungefär en fjärdedel av dess
nuvarande siffra, skulle säkert öka nationalinkomsten med minst
annuitetens belopp." Låt oss minska alla siffror till tiondedelen för
att få syn på vårt eget lilla land. Vår egen arbetslöshet är
säkerligen just nu proportionsvis mindre än Tysklands, men ingen vet hur
länge det kan vara, och nog ha vi mycket mer än 50,000 arbetslösa
i genomsnitt att sätta i arbete om vi bära kunde skaffa det. Så ha vi
halvannan miljon i England. Minst dubbelt så många i Förenta
staterna. Och så vidare. Nog finns det text för borgerliga
predikningar om hur mycke viktigare det är att öka "produktionen" än att
slåss med näbbar och klor om "fördelningen". T. ex. fördelningen
av Tysklands skadestånd.
HAR DEN ENGELSKA ARBETARREGERINGEN redan
misslyckats i sin kamp mot arbetslösheten? Det påstås med
största tvärsäkerhet så från olika håll. Och ingen kan förneka, att
det finns anledning till farhågor. Den särskilde ministern för
arbetslöshetens bekämpande, J. H. Thomas, har på senare tid fällt
yttranden, som endast hårfint skilja sig från dem man under alla
högerregeringens år blivit van att höra från Mr Baldwin. Statsmakterna
kunna mycke lite göra direkt, heter det. Man får lita till
näringslivets egna krafter. På en punkt finns det naturligtvis en bestämd
skillnad mellan Mr Baldwin och Mr Thomas. Den senare erkänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
