Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Socialdemokraterna och jordbruket - Gustav Klingelhöfer: Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Socialdemokraterna och jordbruket
kreditpolitiken med det resultatet, att de sjuka, extensiva östra
delarna icke längre närdes med de friska, intensiva västra delarnas
kredit. Den samtidigt genomförda finansiella saneringen av
jordbrukskooperationen tog sig uttryck i den i februari 1930 åstadkomna
centraliseringen och förenhetligandet av hela den tyska
jordbrukskooperationen under ledning av den statliga kooperativa centralen.
Denna första goda och för allmänheten lätt synliga följd av det
socialdemokratiska initiativet förberedde marken för en konstruktiv
agrarpolitik. Trots många hänsyn till mellanhandsintresset, som
måste tas på grund av maktförhållandena, och tillfälliga eftergifter
åt storagrarerna ligger ledningen av den tyska agrarpolitiken nu
hos socialdemokraterna. Denna politiks två huvudmål äro:
1) stabilisering av priserna på jordbruksprodukter (minskning av
handels- och spekulationsvinster, stegring av och möjlighet att
kalkylera jordbrukarens inkomst, skarpare tvång för mjölnare
och bagare att. kalkylera till fördel för konsumenterna).
Härtill tjäna handelsmonopol ("riktpriser") med föränderliga
tullar, som måste nedsättas, då ett visst pris nåtts, som för goda
företag gör räntabilitet sannolik. Ett avgörande mål är därvid
inskränkande av rågodlingen, som i Tyskland icke på lång tid
kan göras räntabel.
2) Utvidgning och intensifiering av den animaliska produktionen
med alla medel, eventuellt med användande av
uppfostrings-tullar för garanterande av den inhemska marknaden under
Övergångstiden. Därtill kooperativ reglering med statligt stod,
av marknads- och prisförhållanden, kreditgarantier och
billigare kredit samt åstadkommande av viss standard för
exempelvis smör, mjölk, ’àgg och frukt. Jordförbättringar i stor
utsträckning med genom statens försorg billig ränta,
bondekolonisation särskilt i de av krisen mest hotade östra delarna
och upphjälpande i största möjliga utsträckning av
yrkesutbildningen i jordbruket.
Det är icke för mycket sagt, att dessa de tyska
socialdemokraternas agrarpolitiska rationaliseringsmål redan blivit ryggraden i
Tysklands officiella agrarpolitik. De nu viktigaste tjänsterna, som
ha med agrarpolitiken att göra, rikskommissarien för jordbrukets
marknadsförhållanden och statssekreteraren för jordbruket i
Preussen, äro besatta med socialdemokrater.
Just för tillfället överskuggas denna allmänna nya linje i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
