Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Sigfrid Hansson: Fackföreningsrörelsens olika typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fackföreningsrörelseyls olika typer 171
Det bör emellertid erinras om att detta siffermaterial, som avser
årskiftet 1927—28, säkerligen är behäftat med icke obetydliga
brister.
I nämnda statistik har man uppdelat de fackliga organisationerna
i följande fem huvudgrupper:
1) reformistiska,
2) kommunistiska,
3) konfessionella,
4) syndikalistiska och
5) diverse organisationer.
Till den reformistiska gruppen ha i första hand hänförts de
organisationer, som tillhöra fackföreningsinternationalen i Amsterdam
(Internationaler Gewerkschaftsbund). Dessa ägde vid årsskiftet
1927—28 i runt tal 13,200,000 medlemmar. Men därjämte har man
medräknat en del utanför denna international befintliga
organisationer, bland vilka de största äro den nordamerikanska, mexikanska,
chileanska och indiska med respektive 2,800,000, 2,000,000, 152,000
och 125,000 medlemmar. Även den norska landsorganisationen, som
för några år sedan var i färd med att ansluta sig till den så kallade
röda fackföreningsinternationalen i Moskva, har räknats till denna
grupp, som vid nämnda tidpunkt utgjordes av inalles 19,400,000
fackföreningsmedlemmar.
Den kommunistiska gruppen uppgavs representera ett medlemsantal
av 13,600,000. Av detta kom icke mindre än 10,250,000 på den
ryska landsorganisationen. Om man undantar Kina, som då ansågs
tillhöra den s. k. röda fackföreningsinternationalens domäner men
numera betraktas såsom förlorat för denna international, var det
huvudsakligen i Frankrike och Tjeckoslovakien denna grupp hade
någon nämnvärd betydelse.
Den konfessionella gruppen var praktiskt taget begränsad till
Europa. Dess tyngdpunkt var förlagd till Tyskland, där de till
densamma hörande organisationerna ägde 1,270,000 medlemmar. För
övrigt funnos de mera betydande konfessionella organisationerna i
Belgien, Nederländerna, Tjeckoslovakien och Österrike. Hela
antalet medlemmar i sådana organisationer utgjorde vid årsskiftet 1927
—28 2,150,000.
Vad angår den syndikalistiska gruppen uppgives den ha omfattat
endast 285,500 fackföreningsmedlemmar. De flesta av dem
funnos i Argentina, Mexiko, Portugal och — Sverge (S. A. C).
Under rubriken diverse organisationer redovisas icke mindre än
10,700,000 fackföreningsmedlemmar. Där påträffa vi först och
främst de fascistiska fackföreningarna i Italien med i runt tal
2,700,000 medlemmar, de Hirsch-Dunkerska (liberala)
fackföreningarna i Tyskland och — egendomligt nog — de australiska
fackföreningarna, som strängt taget borde ha hänförts till den så kallade
reformistiska gruppen, eftersom till exempel American Federation
of Labor räknats dit.
Allt i allt omfattade den internationella fackföreningsstatistiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
