Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Sigfrid Hansson: Fackföreningsrörelsens olika typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Sigfrid Hunsson
grund av den politiska omvälvningen i fascismens tecken radikalt
förändrat karaktär och utgör nu en exklusiv typ, som knappast kan
väntas komma att få någon större betydelse utanför den avlånga
halvö, där den diktatoriska statsmakten åstadkommit densamma.
Den tyska typen skulle mycket väl kunna benämnas
germanskskandinavisk. Den omfattar nämligen arbetarrörelsen i praktiskt
taget hela Mellan-Europa och Skandinavien. I motsats till den
anglosaxiska och den romanska har den icke undergått några
nämnvärda förändringar sedan tiden före världskriget. Den har alltid
utgjort kärnan i den europeiska arbetarrörelsen. Måhända har detta
icke blott berott därpå, att organisationsförmågan varit mera
utvecklad hos arbetarna i de tysktalande och skandinaviska länderna
än hos engelsmännen och de romanska arbetarna. Det kan även ha
sin förklaring i att den burits upp av det som Sombart kallade
hela den sociala rörelsens grundidé.
Slutligen ha vi två nya typer, den ryska och den italienska. I
likhet med den italienska är den ryska typen ett barn av
efterkrigstiden. Dessa båda typer ha utpräglade släktdrag med varandra.
I vad mån de återspegla den ryska respektive italienska
folkkaraktären är svårt att säga. Båda sakna strängt taget tradition — den
italienska i ännu högre grad än den ryska. Den förstnämnda är
en renodlad produkt av ett politiskt system, en statsfilosofisk
konstruktion och strängt taget icke en social rörelse. Dess ryska
motsvarighet är ävenledes en konsekvens av den politiska diktaturen.
Den har mera karaktär av en medeltidsaktig statskyrka än av en
modern folkrörelse, är dogmbunden och intolerant, väldisciplinerad
för att icke säga drillad som en preussisk soldat, skrupelfri och
hänsynslös. Dessa karaktärsdrag finner man för övrigt även hos den
fascistiskt-italienska typen. Det starka nationalistiska inslaget hos
denna finna vi även hos den ryska, ehuru det där icke framträder
lika ohöljt utan döljer sig under en internationalism, som
utanför Sovjetunionens vida gränser ställes i ett oförsonligt
motsatsförhållande till allt, som har med fosterlandsidén att skaffa.
Efter som det under de senaste åren förmärkts ansatser till en
modern arbetarrörelse i Japan, Kina och Indien, böra väl även dessa
länder medräknas. Den japanska och den indiska
fackföreningsrörelsen — framför %allt den sistnämnda — torde hittills
huvudsakligen ha rönt påverkan av den engelska trade-unionismen. Den
kinesiska synes ursprungligen ha varit opåverkad utifrån men kom
i samband med inbördeskriget under ett ryskt-kommunistiskt
inflytande. Under de senaste två åren har den återigen antagit
karaktären av en tämligen renodlad nationell rörelse.
V.
Om man önskar bilda sig en uppfattning om de olika typernas
storlek och geografiska utbredning kan man anlita den statistik, som
ställts till förfogande av façkföreningsinternationalen i Amsterdam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
