Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Sigfrid Hansson: Fackföreningsrörelsens olika typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Sigfrid Hansson
IX.
Samtliga typer, som vi påträffat inom den internationella
fackföreningsrörelsen ha utformats inom europeiska arbetarvärlden och
därifrån har rörelsen också hämtat sin ideologi. Så är fallet
såväl ifråga om den socialdemokratiska, kommunistiska och
syndika-listiska riktningen som beträffande den fascistiska och de
konfessionella. Det kan väl ej heller råda tvivel om, att denna rörelse även
framdeles kommer att taga sin andliga näring ur de stämningar och
strömningar, som skola göra sig gällande inom den europeiska
arbetarvärlden. Men å andra sidan får man nog också räkna med,
att det där alltid kommer att finnas delade meningar om rörelsens
mål och medel. Att drömma om absolut enhetlighet i tanke och
handling inom ens den socialistiskt betonade arbetarrörelsen är
visserligen vackert men säkerligen fåfängt. Man får inte glömma, att
det är månniskor, som deltaga i denna märkliga och mäktiga rörelse,
och inte tanketomma och känslolösa maskiner. Det är visserligen
sant, att det är en massa, som böljar fram inför våra ögon. Det är
också sant, att denna ledes av gemensamma instinkter och
gemensamma behov. Men de folkpsykologiska egenheterna och de andliga
krafterna, representerade av miljontals individer, komma alltid att
göra sig gällande på ett sätt, som icke stämmer överens med den
populära och idealistiska föreställningen om massans helgjutenhet.
Den "tendens till enhet", som Sombart skönjde såväl nationellt som
internationellt, finns väl alltjämt, men den kan omöjligt innebära,
att enheten skall vinnas medelst en schablonisering och
uniformering av rörelsen. Inom denna måste tillräckligt utrymme finnas
för olika typer, idéer och åskådningar. Den enda tänkbara och i
längden hållbara enheten måste baseras på ett fritt samarbete mellan
fria människor, som frivilligt förenat sig för att främja
gemensamma intressen och för att sträva mot ett gemensamt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
