Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Händelser och spörsmål - Proportionalismens mekanisering - Kan Tyskland betala?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 187
Även i vår mekaniserade tid borde man icke kunna förneka att
personligheten dock till slut spelar den största rollen. Och detta även vid
försöken att sporra det politiska intresset.
Det är kanske onödigt att i detta sammanhang peka på att det finns
andra proportionella metoder än de partiproportionella. Det är en sak,
som man här icke synes vilja höra talas om. Och därtill metoder, som
prövats och efter allt att döma fungerat någorlunda tillfredsställande.
Längre kan man kanske inte komma, ty alla metoder na någon nackdel.
Men de ge dock dels en viss proportionell representation och samtidigt
vidsträckt möjlighet till fri röstning på olika kandidater.
Kan Tysk- Efter Youngplanens antagande blir frågan ånyo aktuell,
land betala? ^ur mycket Tyskland verkligen kan betala i skadestånd,
och under vilka förhållanden en sådan betalning kan
komma till stånd. Att betalningen till sist måste ske med varor, alltså
med frukterna av det tyska folkets arbete, hör till de säkra
utgångspunkterna. Men skola dessa tyska varor komma fordringsägarna till
godo, kunna de inte gärna stanna inom Tysklands gränser, såvida inte
fransmän och belgare och engelsmän ete. besluta sig för att som
gräshoppor svärma in över landet och i lämplig form förtära de 2,000
miljonerna mark om året. Då detta sista torde överstiga t. o. m. de
djärvaste drömmarna hos någon tysk hotellägare, återstår bara att skicka ut
ur landet mera tyska varor, än man för in i landet utländska, d. v. s.
man måste skapa ett exportöverskott.
Det är problemet om detta exportöverskott, som intar den centrala
platsen i alla resonemanger om skadeståndsbetalningen. Från många håll
har man uttalat den meningen såsom något ganska självklart, att om
Tyskland skall lyckas sälja så mycket mera varor än förut, att ett stort
exportöverskott skall uppstå, så är förutsättningen, att priserna på dessa
tyska exportvaror sjunka under nivån i andra länder, som skola ta emot
varorna. Men denna sänkning av priserna, har man sagt, kan endast
åstadkommas genom en sänkning av produktionskostnaderna, och då inte
minst av de tyska arbetslönerna.
Den kände engelske nationalekonomen Keynes nar utvecklat denna
ståndpunkt i åtskilliga artiklar i Economic Journal 1929. Det har
delvis skett i direkt polemik mot prof. Bertil Ohlin, som i samma
tidskrift fört fram en rakt motsatt uppfattning. Prof. Ohlin har nu i
februarinumret av Svenska Handelsbankens Index gett en intressant
sammanfattning av sina argument. Han går ut ifrån att en betalning av
skadestånd kan jämföras med varje annan överföring av tillgångar, som
inte omedelbart uppväges av någon motprestation. Om industriella
företagare i någon del av ett land låna pengar av kapitalister i en annan del
av landet, brukar man inte fråga sig, hur dessa lånta medel kunna
överflyttas utan att särskilda rubbningar inträffa i de trakter, där de
lån-givande kapitalisterna höra hemma, eller där de varor produceras, som
utgöra det egentliga föremålet för de industriella företagarnas
åstundan. Det blir mera »köpkraft» i den del av landet där låntagarna
ge ut sina nya pengar, och mindre i den del, där långivarna bo, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
