Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - In- och utrikes 28. 3. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
28. 3. 1930.
MED FEM BRÖD OCH TVÅ FISKAR bespisades en gång
femtusen män. Det ser nästan ut som om regeringen ville
tävla med detta underverk, då den gör höjda spannmålstullar till
det centrala i den föreslagna hjälpen åt jordbruket. "Mera än
40 procent av befolkningen har sin utkomst av jordbruket",
påminner oss jordbruksministern, då han vill inskärpa nödvändigheten
av "uppoffringar av staten och andra samhällsklasser". Det är väl
alltså dessa 40 procent, som man nu genom tullhöjningen ämnar
rädda från att "tvingas ned i ekonomiskt beroende och överhuvud
till en levnadsstandard långt under den, som dess betydelse för
samhället och hittillsvarande ställning berättigar till". Hur mycket
räknar då jordbruksministern själv, att en tullhöjning med 2 kr.
30 öre för 100 kilo kan ge åt de svenska jordbrukarna? Jo, han
lyckas genom sin omräkning av tull- och traktatkommitténs siffror
för saluöverskottet på brödspannmål höja detta från 200,000 ton till
över 400,000 ton. Om hela tullhöjningen kan utnyttjas och om
ingen del behövde betalas av jordbrukare med brist på
brödspannmål, skulle det betyda en ökad inkomst för vår jordbrukande
befolkning på hela 9 miljoner kronor. Vi ha ett folkhushåil, vars
samlade årliga inkomst inte torde ligga mycket under 7,000 milj. kr.
En näringsgren, som uppges omfatta 40 proc. av medlemmarna i
detta folkhushåll, skall sålunda räddas genom ett tillskott på
ungefär Y% proc. av detta folkhushålls samlade årsinkomst. Naturligtvis
menar inte regeringen något sådant. Men den anser sig kunna bruka
alla de 40 procenten till skydd för den mindre grupp av
spannmålsodlare, som verkligen ha något intresse av tullhöjningen. Och så
länge får den finna sig i de otrevliga räkneexemplen.
ATT BEVISA FÖR MYCKET har sina särskilda risker.
Jordbrukskrisen är internationell. Överallt i världen syssla sakkunniga
med att klarlägga jordbrukets nödläge. Ju varmare vänner de anses
vara av jordbruket, desto mera nedslående bli resultaten av deras
undersökningar. De siffermässiga beräkningarna över jordbrukets
bristande räntabilitet äro i stor utsträckning sådana, att slutsatsen
13 Tiden N;r 4, içjo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
