Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Elof Lindberg: Den svenska avrustningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA AVROSTNINGEN
Av ELOF LINDBERG.
Då försvarsfrågan efter ett långvarigt utredningsarbete 1925 fick
sin "lösning" fanns väl knappast någon som kunde ana att den inom
mindre än fem år därefter ånyo skulle befinna sig i det allmänna
intressets brännpunkt. Naturligtvis var det att vänta, att
nedrustningens motståndare under de närmaste åren komme att i
riksdagsmotioner och på annat sätt demonstrera sitt missnöje och att frågan
på grund härav måste tilldraga sig åtskillig uppmärksamhet utöver
vad den "normalt" påkallar, men att folkmeningen en avsevärd tid
framåt skulle vara immun mot försök att engagera den i en ny
försvarsstrid var sannolikt.
I vissa kretsar synes man tro, att försvarsfrågans stora aktualitet
just nu beror på de ur olika synpunkter ogynnsamma verkningarna
av 1925 års beslut. Som bekant finner den militära sakkunskapen
att den nya organisationen är behäftad med stora brister som måste
avhjälpas om den skall fylla sitt ändamål. Men ett tillgodoseende,
om än i blygsam omfattning, av de militära anspråken spränger
den uppdragna kostnadsramen. Så har för övrigt redan skett. Ett
ytterligare spolierande av 1925 års verk möter parlamentariskt
motstånd, men det ser ut att bli svårare att stå emot för varje år som
går. Vänstermajoriteten från 1925 synes smälta samman — i år
berodde viktiga avgöranden i första kammaren på enstaka röster.
Situationen är otrevlig och stämningen nervös. Man talar om
militärt sabotage, om avsiktligt felaktiga beräkningar. Det talas också
om parlamentariskt sabotage på osakliga motiv, om ryggande av
klara förpliktelser. I ett sådant läge måste försvarsfrågan helt
naturligt tilldraga sig stor uppmärksamhet i parlamentariska kretsar,
och man förstår villigheten att låta 1925 års organisation gå i
stöp-sleven innan den ännu är helt genomförd. En ny försvarsutredning
blir en välkommen avledare för en irriterad stämning.
Men dessa meningsskiljaktigheter förmå på sin höjd samla
fackmännens och de aktiva politikernas intresse. Som underlag för
opinionsbildningen bland allmänheten ha de föga värde, enär
menige man i regel saknar sinne för militärtekniska spörsmål. Ute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
