Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Alfred Petrén: Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STERILISERINGSFRÅGAN UR
RASHYGIENISK OCH SOCIAL
SYNPUNKT
NÅGRA REFLEXIONER I ANLEDNING AV DET
FRAMLAGDA FÖRSLAGET TILL STERILISERINGSLAG.
Av ALFRED PETRÉN.
Frågan om rättighet att av rashygieniska eller sociala skäl genom
kirurgiskt ingrepp beröva vissa abnorma och defekta personer
fortplantningsförmågan blev i vårt land aktuell genom en vid 1922 års
riksdag väckt motion med begäran om utredning i frågan. Samma år
publicerades uti Svenska Sällskapets för rashygien skriftserie en
uppsats i steriliserings frågan, författad av en av våra professorer
i kvinnosjukdomar och förlossningskonst. Denne meddelade häri, att
han 4 gånger företagit sterilisering av nämnda skäl, i de tre fallen
å sinnesslöa flickor, i det fjärde fallet å en epileptisk kvinna. Den
första av dessa operationer hade han utfört redan år 1906 på
begäran av vederbörande kommunala myndighet, som till
barnbördshuset uti ifrågavarande universitetsstad insänt en sinnesslö flicka,
vilken stod så lagt, att hon icke kunde uträtta något arbete, men
som led av abnormt stark könsdrift och nu trots noggrann
övervakning blivit havande för andra gången. Efter förlossningen företog
förf. kirurgiskt ingrepp till förhindrande av att hon skulle efterlämna
ytterligare avkomma. Den andra steriliseringsoperationen utfördes
8 år senare å en likaledes ogift, av epilepsi lidande kvinna, sedan
hon förlösts med sitt fjärde barn. De återstående två
steriliseringarna utfördes å sinnesslöa flickor. Av dessa betecknades den ena,
vilkens mor, syster och två bröder voro sinnesslöa, som fullständig
idiot, och den andra stod ävenledes så lågt i psykiskt hänseende, att
hon ej hade kunnat lära sig läsa. Den förstnämnda steriliserades
efter andra förlossningen, den sistnämnda efter fjärde förlossningen.
Det finnes väl ingen, som icke måste tycka, att dessa psykiskt
defekta kvinnor fått nog barn, och att den framstående läkarens
behjärtansvärda ingripande till förhindrande av flera graviditeter
förtjänar samhällets tacksamhet. Emellertid torde det vara mer än
tvivelaktigt, om han verkligen haft någon laglig rätt att verkställa
dessa steriliseringsoperationer. Ty utan särskild lagstiftning i
ämnet är det icke utan vidare klart, att läkarna hava befogenhet att
företaga sterilisering av annan indikation än rent medicinsk, d. v. s.
när operationen företages för individens egen skull. Medicinsk
indikation för sterilisering föreligger sålunda, där ett nytt havande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
