Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Alfred Petrén: Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Steriliserings fråg an ur rashygienisk och social synpunkt 229
uppfattning vittnar emellertid om bristande kännedom om sinnesslöa
och om sinnesslövård. I själva verket förhåller det sig nämligen
så, att många av de relativt högre stående kvinnliga sinnesslöa,
vilka nog kunna fatta en förklaring av steriliseringens innebörd,
likväl böra vara omhändertagna å sluten anstalt, enär deras
sexualdrift är så otyglad, att de eljest föra ett sedeslöst levnadssätt och
därvid även själva taga initiativet till otukt. Däremot kan det bland
lägre stående sinnesslöa, som knappast kunna bibringas någon klar
insikt om steriliserings förfarandets natur och följder, finnas många,
vilka utan olägenhet kunna vårdas utanför sluten anstalt, enär de
på grund av sitt mera förslöade tillstånd även sakna all aktivitet i
sexuellt hänseende. Dock bör sterilisering å dylika sinnesslöa
företagas såsom en säkerhetsåtgärd. Sinnesslöa äro nämligen i allmänhet
mycket lättledda och kunna därför lätt av mindre nogräknade
personer förledas till otukt, även om de själva icke visa några tendenser
i sådan riktning.
Skulle nu först alla sinnesslöa, som stå så lågt, att de icke förstå
innebörden av en sterilisering, omhändertagas å sinnesslöanstalt,
vilket de sakkunniga som sagt utgått ifrån, och därtill även alla
sinnesslöa, som väl kunna bibringas insikt om steriliseringsförfarandets
natur och följder men på grund av sin förhöjda sexualdrift dock
alls icke passa ute i samhället, då skulle det behövas ett vida större
antal vårdplatser å sinnesslöanstalter än vad som nu finnes. Vid
den närmare utredning angående antalet sinnesslöa i vår land, som
i början av detta århundrade blev företagen, kom man till det
resultat, att de sinnesslöa utgöra c. 2^4 pro mille av befolkningen.
Man har sålunda att räkna med att det finnes cirka 15,000
sinnesslöa i vårt land. Antalet platser i sinnesslöanstalter är däremot
icke fullt 4,500. De flesta sinnesslöa måste sålunda alltjämt
omhändertagas i hemmen och å ålderdomshemmen.
Det är klart, att det behöves en avsevärd tid att få flera tusen
nya vårdplatser för sinnesslöa till stånd. Därtill kommer emellertid
att ansträngningarna för närvarande först och främst måste inriktas
på att skaffa vårdplatser för alla vårdbehövande sinnessjuka, vilkas
vistelse ute i samhället förorsakar vida mer olägenheter än en del
sinnesslöas vistelse i samhället. Det har ju också av
medicinalstyrelsen uppgjorts en plan för fyllandet av behovet av vårdplatser för
sinnessjuka, för vilken även statsmakterna uttalat sig.
Den största bristen i sinnesslövårdens organisation ligger
emellertid knappast uti det bristande antalet vårdplatser — olägenheterna
härav kunna i viss mån avhjälpas genom införande av sterilisering
av sinnesslöa enligt rationella principer — utan är inom
sinnesslö-vården den allvarligaste olägenheten den, att det ännu icke finnes
några anstalter vare sig för de mest svårskötta bland de lägre
stående sinnesslöa, de s. k. idioterna, eller för de mera asociala bland
de relativt högre stående sinnesslöa, de s. k. imbecilla. De av
landsting och enskilda upprättade sinnesslöanstalterna sakna nämligen re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
