Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Alfred Petrén: Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt 233
tenskapsförbudet skall nås, den rätta tidpunkten för sterilisering
pubertetens inträde eller i fråga om sinnesslöa, vilka som barn
intagits i sinnesslöanstalt men vilkas utskrivning efter den vuxna
ålderns inträdande ifrågasattes, tidpunkten för utskrivningen. Det
sistnämnda gäller ock om obotligt sinnessjuka (frånsett kvinnor,
som överskridit åldern för klimakteriet). Det är sålunda helt andra
synpunkter, som här böra göra sig gällande, när fråga är om obotligt
sinnessjuka och sinnesslöa, än då fråga är om psykiskt normala
individer, för vilka fortplantningen är en normal uppgift.
Beträffande steriliseringsmetod innehåller lagförslaget den
bestämmelsen, att sterilisering må endast ske genom ingrepp av sådant
slag, att i allmänhet skada till hälsan ej är därmed förenad. Därav
följer, att kastration, d. v. s. borttagandet av könskörtlarna icke
tilllåtes, enär organismen därav lider skada. Könskörtlarna hava
nämligen icke endast till uppgift att producera de könsceller, sädeskroppar
resp. ’agg, som äro nödvändiga för uppkomsten av en ny individ,
utan hava även en inresekretorisk uppgift. De tillhöra nämligen
den s. k. endokrina körtelapparaten. Borttagandet av könskörtlarna
medför därför icke endast sterilitet utan förorsakar därjämte svåra
kroppsliga symtom, ja, ofta även psykiska rubbningar. Icke heller
röntgenbestrålning förordas som steriliseringsmetod, och detta av två
skäl. Först och främst är det icke utrett, huruvida en på detta
satt åstadkommen sterilisering också är definitiv, eller om körtlarna
så småningom kunna efter bestrålningen hämta sig på ett sådant
sätt, att alstrings förmågan återkommer, och icke heller vet man, om
i sådant fall en senare avkomma lidit men av bestrålningen eller ej.
Vidare är det att märka, att bestrålningen, om den är tillräckligt
grundlig, medför icke endast ett upphävande av alstrings förmågan
utan även en rubbning uti organens inresekretoriska verksamhet med
därav följande skadliga effekt på det allmänna välbefinnandet. Det
finnes emellertid en steriliseringsmetod, som upphäver den ena
funktionen av könskörtlarna, nämligen produktionen av sädeskroppar resp.
ägg, utan att åstadkomma någon rubbning i könsorganens
inresekretoriska verksamhet. Denna metod består helt enkelt däri, att man
avlägsnar ett stycke av sädesledarna hos mannen (angiektomi) och
ett stycke av äggledarna hos kvinnan (salpingektomi). Efter en
sådan operation märker vederbörande individ, sedan operationsärret
blivit läkt, icke någon förändring vare sig i det allmänna eller
sexuella välbefinnandet. Nu nämnda steriliseringsmetod, vilken alltså
enligt lagförslaget är den enda tillåtliga, har sålunda — till skillnad
från kastrationen — icke någon inverkan på sexualdriften och
medför därför icke något hinder för äktenskaplig sammanlevnad för vare
sig kvinnan eller mannen.
Av det nu sagda framgår, att steriliseringsmetoden i fråga icke
kan användas å sedlighets förbrytare för att hindra sexuella attentat
å minderåriga, utan att härför erfordras ett operativt ingrepp, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
