Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Litteratur - E. J. Linders: Vårt befolkningsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
F. ]. Linders: Vårt befolkningsproblem. En populär översikt.
Stockholm 1930.
Docenten Linders har i en liten delvis programmatisk skrift framlagt
sin syn på det närvarande svenska befolkningsproblemet. Framställningen
sönderfaller i tvenne delar, varav den första innehåller en redogörelse för
den demografiska utvecklingen, nativitetens nedgång samt förskjutningen
i åldersfördelning etc. Ehuru författaren ej kommer med några nya
bidrag till diskussionen, lämnar han en i stort vederhäftig och nyttig
översikt av hithörande problem i lättillgänglig form.
Den senare delen av docenten LincTers framställning behandlar
problemet från mer allmänna synpunkter. Den innehåller teoretiska — eller
kanske rättare terminologiska — utvikningar av så omtvistbart slag, att
de ej böra förbigås med tystnad. Jag skall här ej upptaga hela
författarens framställning till granskning, utan nöjer sig med vissa valda
illustrationer.
Jag börjar med författarens definition av linderbefolkning. Härmed
menar författaren ett tillstånd, »vilket inträder då ett lands befolkning*
är eller blivit för liten att skapa eller uppehålla en viss kulturnivå».
(Definition 1) Ansluta vi oss till författarens definition är det tydligt,
att vad som skall menas med underbefolkning helt och hållet beror på
vad som menas med en viss »kulturnivå». Den kinesiska kulturen bygger
sålunda på en stor relativ tillgång av arbetskraft i förhållande till jord
och kapital. Skulle av någon anledning folkmängden i detta land minskas
i förhållande till de andra produktionsmedlen, skulle detta medföra en
viss omläggning av produktionsmetoder och i användningen av de olika
produktionsmedlen. Framför allt skulle det löna sig att nedlägga en del
av cle små åkerlappar, som nu odlas med otrolig möda och mycket
klent ekonomiskt utbyte. Då emellertid författaren bland sina
»kulturvärden» uttryckligen innesluter åkrar, skulle alltså varje minskning i deri
kinesiska folkmängden i förhållande till andra produktionsmedel medföra
en förstöring av »kulturvärden» och således vara uttryck för
underbefolkning. Enligt denna definition skulle varje relativ folkminskning kunna
medföra underbefolkning, likaväl som man med samma logiska rätt kunde
rubricera hela den civiliserade världen som underbefolkad, då
måttstocken, »en viss kulturnivå», är rent subjektivt bestämd. Denna
terminologi, ehuru opraktisk, vore dock logiskt möjlig att försvara, blott
den konsekvent genomfördes.
Detta har emellertid författaren, naturligt nog, icke mäktat eller
velat. Han inför i sin framställning begrepp, som logiskt äro oförenliga
med varandra. Om man nämligen frågar sig vad »överbefolkning»
innebär, erhåller man till en början upplysning, att det finnes två slag —
absolut och relativ. Absolut överbefolkning föreligger då befolkningen
närmar sig det absoluta befolkningsmaximum d. v. s. ett tillstånd då
befolkningen lever vid existensminimum. (Def. 2) Det har emellertid i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
