Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Händelser och spörsmål - Dansk arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Händelser och spörsmål
Dansk arbets- Arbetslösheten efter kriget har i Danmark varit minst
löshet ^a sv^r som * Sverge, men den har haft ett annat
förlopp. Medan man hos oss kan iakttaga endast
mindre växlingar i de arbetslösas antal, sedan den svåraste krisen
övervunnits under loppet av år 1923, har Danmark haft att uppvisa ett
»återfall» under åren 1926—28 med en arbetslöshet lika stor som under
1921—22. Förklaringen till denna olikhet i utvecklingen tycks inte heller
vara tvivelaktig. Sverge har bara haft en deflationskris, Danmark däremot
två. Sedan den svenska kronan under det starka prisfallet efter 1920
fått sitt värde förbättrat, så att den åter uppnått »guldpariteten», hölls
den kvar vid detta värde. Den danska kronan åter fick stanna på halva
vägen uppåt. Prisfallet hejdades och gick över i en ny prisstegring
åren 1923 och 1924, varmed följde en stark minskning av
arbetslösheten. Men då därefter ett nytt prisfall och en ny värdestegring hos den
danska kronan satte in, som slutligen ledde till guldmyntfotens
återställande, kom också en ny våg av arbetslöshet.
Detta sammanhang mellan arbetslösheten och penningpolitiken synes
vara påtagligt. Emellertid ge alla sådana schematiska förklaringar en
alltför mycket förenklad bild av verkligheten. De genomsnittliga
siffrorna dölja många olikheter inom de skilda yrkena och näringsgrenarna.
På somliga håll finner man en fullständig överensstämmelse mellan yrkets
arbetslöshet och den allmänna arbetslöshet som speglas i medeltalen.
På andra håll visa siffrorna för särskilda yrken en helt annan bild.
Närmare upplysningar härom kunna hämtas ur en skrift om
Arbejds-løshedsproblemet i Danmark av docenten Max Kjaer Hansen, vilken
utredning tillkom under år 1929. Huvudinnehållet av denna utredning
består just i detaljsiffror för de olika yrkena med en kort kommentar,
vari förf. söker ange arbetslöshetens karaktär av väsentligen
säsong-eller väsentligen »extraordinär», d. v. s. konjunkturarbetslöshet. Ett
inledningskapitel om det danska arbetslöshetsproblemet i allmänhet ocfr
ett slutkapitel om arbetslöshetsorsaker innehålla dessutom en hel del.
intressanta fakta och synpunkter.
Den svenske läsaren konstaterar först, att någorlunda brukbara siffror
för den danska arbetslösheten äro tillgängliga långt tidigare än för den1
svenska. De danska fackföreningarna samlade sådana uppgifter från och
med 1903, medan de svenska börja ungefär tio år senare. Och dessa
danska siffror ligga delvis högt över den nivå, som man ofta framställt
såsom den »normala före kriget». Närmast med ledning av en del
engelskt och tyskt material har man kommit till föreställningen om en
normal arbetslöshet för i genomsnitt 5 % eller därunder. Det danska
genomsnittet 1903—1913 tycks variera kring 10 o/o. Vågade mail anta,
att arbetslösheten i Sverge före kriget hållit sig vid samma höjd som
i Danmark, skulle den av de svenska fackföreningarna nu rapporterade
arbetslösheten, vilken också ligger omkring 10 o/o, inte vara
anmärkningsvärt hög. Författaren erinrar för övrigt i fråga om dessa
fackföreningssiffror, att de för tidigare år måste anses mindre tillförlitliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
