Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - Händelser och spörsmål - Vem har nytta av höjda tullar på brödspannmål?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 Händelser och spörsmål
ju större skörden är, desto större bör också saluöverskottet bli, enär
den jordbrukande befolkningen icke tillväxt i antal — tvärtom räknar
centralbyrån med en minskning av 100,000 personer. Det ligger då nära
till hands att räkna med att allt flera jordbruk lått brödsäd över att
sälja. Och det är detta jordbruksministern räknat med och det är därför
han kommit till det resultat han gjort. Men olyckligtvis för
jordbruksministern har den sakkunskap han anlitat icke varit tillräckligt inne i
sina stycken. Statistiska centralbyrån visar nämligen, att efter
världskriget har brödsädesodlingen minskat på de minsta brukningsdelarna,
medan tillväxten å övriga tilltager me’d storleken, så att skördeökningen
för brukningsdelar med en åkerareal av 50 till 100 har uppgår till ej
mindre än 42,6 o/o. För brukningsdelar med mindre åkerareal än 20
har understiger skördeökningefo genomsnittet. På grund härav har
skördeökningen icke medfört, att antalet brukningsdelar med saluöverskott
ökats i den utsträckning jordbruksministern beräknat. Statistiska
centralbyrån kommer till det resultatet, att 38,6 o/o av brukningsdelarna ha
saluöverskott av brödsäd, medan 61,4 ha brist. I absoluta tal blir det
143,085 med överskott och 227,Q45 med brist. Dessa siffror visa också
vilka jordbrukare som skulle ha nytta respektive skada av höjda
spannmålstullar. Vill man däremot räkna efter vilket antal personer, som ha
sin försörjning å brukningsdelar av det ena eller andra slaget, komma på
brukningsdelar med överskott 1,173,313 personer eller 51,9 o/o och på
brukningsdelar med brist 1,087,722 personer eller 48,1 o/o av den
jordbrukande befolkningen. Härvid är dock att märka, att häri äro även
jordbrukets lönearbetarø inräknade. Då brukningsdelarna med överskott
äro de stora, ingå givetvis de flesta lantarbetarna i ovannämnda 51,9 o/o.
Men då lantarbetarna knappast kunna ha någon nytta av höjda
spannmålstullar, kan man lugnt gå ut ifrån, att flertalet även av den
jordbrukande befolkningen har skada av höjda spannmålstullar.
Den sålunda förebragta utredningen visar otvetydigt, att
jordbruksministern handlat i hög grad anmärkningsvärt. Icke därigenom att han
gett sig i kast med att korrigera tull- och traktatkommitténs gamla
beräkningar. En sådan korrigering har visat sig nödvändig, vilket är helt
naturligt, då ju nämnda beräkningar vilade på förhållandena sådana de
gestaltade sig under de onormala världskrigsåren. t)et
anmärkningsvärda ligger i stället i det sätt varpå omräkningen verkställdes. I
stället för att ge uppdrag åt det ämbetsverk, där den största sakkunskapen
på området finnes, att förutsättningslöst utföra korrigeringen, har
jordbruksministern under hand tillkallat någon person att verkställa detta
arbete. Antingen har denne icke varit sin uppgift vuxen, eller också har
han varit så bunden av jordbruksministerns direktiv, att han icke kunnat
objektivt genomföra undersökningen. Vilken förklaringsgrund, som än är
den riktiga, är jordbruksministern klandervärd, ty under alla
förhållanden måste det ju anses fastslaget, att tullfrågan icke förelagts riksdagen
i det skick, som grundlagarna kräva.
På grundval av det material statistiska centralbyrån framlagt är det
möjligt, icke blott att angiva huru många jordbrukare, som skulle få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
