Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - Händelser och spörsmål - Statsunderstöd åt jordbrukskooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 Händelser och spörsmål
en kraftig jordbrukskooperation, vilket alltför väl behöves, bli synnerligen
mörka. Däremot kan man icke taga det av finansministern anförda skälet,
att jordbrukarbanken, som ju är en statens bank, skulle komma att göra
förluster vid en likvidation av riksförbundet och dess
underorganisatio-ner^ särskilt allvarligt. Ty om statens medel givas till spillo på det ena;
eller andra sättet, bör ju vara ganska likgiltigt.
Huruvida regeringens förslag kommer att bifallas, beror väl på vilken
grupp av skäl, som man vill ge företräde. Skulle vid prövningen i
riksdagen övervikt anses böra givas för dem, som tala för bifall, torde dock
som oeftergivliga villkor böra sättas, att medlemmarna åtaga sig att
tillskjuta nödigt rörelsekapital för verksamheten i fortsättningen, att
organisationen förenklas och förbilligas och att en ny ledning med större
förtrogenhet med kooperativa principer och bättre ekonomisk sans sättes
i spetsen för verksamheten. Ty i de nu angivna avseendena äro — även
om det senaste halvårets starka prisfall pådrivit utvecklingen —
otvivelaktigt de främsta orsakerna till rörelsens iråkade obestånd att söka. Om
den hittillsvarande bristen på eget kapital har redan talats. Rörande den
nuvarande organisationens otymplighet och kostbarhet behöver endast
påpekas, att under riksförbundet sortera icke mindre än 18
centralföreningar, vilka var för sig utgöra självständiga affärsföretag med relativt
högt avlönade föreståndare, och detta allt för en årlig omsättning av
mindre än 40 miljoner kronor. Till jämförelse kan nämnas, att
kooperativa förbundet med flerdubbel omsättning icke har känt behov av mer än
några stycken filialavdelningar ute i landet. Att brist hos ledningen ävjn
har sin del i skulden till den nuvarande situationen är även påtagligt.
Icke så liten del i denna skuld ha nämligen de spekulationsaffärer,
liggande till stor del utanför verksamhetens naturliga uppgifter, som
riksförbundet under de gångna åren givit sig in på.
Nu förutsätter visserligen finansministern i propositionen, att
jordbrukarbanken skall kräva de förändringar i organisatoriskt avseende, som:
befinnas önskvärda i syfte att befrämja en ändamålsenlig förvaltning.
Men vad som i detta avseende bör krävas, preciseras på intet sätt. Det
skulle otvivelaktigt vara ägnat att bättre trygga en sund utveckling,
om från riksdagens sida mera bestämda villkor fastställdes i detta
avseende. Ty dels skulle därigenom jordbrukarbankens ledning få ett
kraftigt och helt säkert nödvändigt stöd för sina åtgärder och dels skulle
måhända större hänsyn till den rent principiella inställningen kunna tagas,
än om banken på egen hand skulle ha att bestämma villkoren, då ju av
helt naturliga skäl denna närmast torde komma att inrikta sig på de i
nuvarande ögonblick mest nödvändiga åtgärderna men däremot kanske
mindre ta hänsyn till det framtida behovet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
