Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Gaetano Salvemini: Katolicismen och fascismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katolicismen och fascismen 339
Före den 11 februari 1929 har den fascistiska doktrinen aldrig
gjort någon skillnad mellan katolska och i eke-katolska
organisationer. Den skilde endast mellan fascistiska och icke-fascistiska
organisationer. De förra voro tillåtna, de senare icke. Fascisterna ha
förjagat fackföreningarna, kooperationen, undervisnings förbund
o. s. v. utan att bry sig om om de buro socialismens eller kyrkans
färger. I november 1926 förklarade regeringen illegala såväl det
italienska folkpartiet (Popolari), som bekände sig till katolska
principer, som det socialistiska partiet med sina marxistiska idéer och
det republikanska partiet, som följde i Mazzinis spår, samt de liberala
grupper, som hyllade Cavours tankar.
Och så en vacker dag i februari 1929 läser man i tidningarna,
att den katolska religionen har blivit statsreligion, att prästerna
skola slippa militärtjänst, att äktenskapslagstiftningen skulle göras
om efter den kanoniska rätten, att regeringen hade lovat att driva
ur Rom allt det, som kunde motsäga stadens karaktär av helighet,
att den skulle betala till påven 1,750 miljoner lire och erkände de
italienska katolikernas rätt att under namn av "Katolsk handling"
bilda organisationer, som skulle stå utanför det fascistiska partiets
kontroll.
"Katolsk handling" får icke sysselsätta sig med annat än
utbredandet och befästandet av den katolska religionen. Men var går
gränsen mellan religiösa principer och politiska principer ? En grupp
män eller kvinnor, som sammanslutit sig i andligt syfte, kan på
ett ögonblick ombildas till en grupp med politiska syften. En
religiös procession kan alltid förklaras som en politisk manifestation.
Varhelst det bildas en förening, under vilket banér det vara må
och för vilket mål som helst, om den är undandragen
partiet-statens kontroll, så kan partiet-staten icke annat än betrakta den som
sin fiende. Sådan är regimens logik. Konkordatets artikel 43
bryter sönder denna logik.
I fallet "Katolsk handling" finns det ett litet drag, som
fascisterna ute i provinsens småstäder icke kunna undgå att observera,
och som det inte är alldeles säkert, att den kommer att lugna deras
brinnande iver. Många, som; före november 1926 utgjorde
kärnan i folkpartiet, ha kommit, en efter en, för att bilda "Katolsk
handling". De människor, som i går utgjorde folkpartiets kadrer,
ställa sig i dag under "Katolsk handlings" beskydd.
Icke så att det är Vatikanens och biskoparnas mening att bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
