Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Gudlaugur Rosinkrans: Några drag ur Islands ekonomiska utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några drag ur Islands ekonomiska utveckling 351
Före kriget låg hela skeppsfarten i händerna på danska bolag. Men
strax före krigets utbrott bildades ett isländskt ångbåtsbolag, i vilket
en stor del av landets befolkning är delägare. Det började med två
ångare som under kriget uppehöllo trafiken mellan Island och
Amerika, och tack vare detta räddades vi från livsmedelsbrist under
krigsåren. Nu har bolaget fem kombinerade passagerar- och lastångare,
vilka gå i trafik mellan Island, England, Tyskland och Danmark,
liksom de också delvis ombesörja kustfarten på Island.
Vägar började man bygga på 1880-talet. Först sedan bilarna
kommit mera i användning ha emellertid sådana börjat anläggas i större
utsträckning, och nu kan man färdas med bil över en stor del av
landet, fastän vägarna inte alltid äro så förstklassiga. Man påstår
att det på Island finnes tjugo gånger så lång vägsträcka pr invånare
som i Norge, som annars anses väl försett med vägar. Broar äro
likaledes en relativt modern företeelse på Island. Först på 1890-talet
började dylika byggas och numera äro de flesta floderna i de tätare
befolkade trakterna broade. 1906 fick Island telegrafförbindelse med
utlandet och nu ligga telefonlinjer över hela landet och nästan alla
socknar ha nu telefonförbindelser. Enligt statistiken har nu var
tjugonde invånare telefon.
Island äger betydande energiförråd av vattenkraft. Det har
beräknats att den utgör närmare 1 milj. hkr. Endast en försvinnande
del av denna kraft är nu tagen i anspråk. Det första kraftverket
byggdes 1912 för belysning av ett litet samhälle på Västfjordarna,
Bildudalur. Reykjavik och några andra städer ha även anlagt
kraftverk för belysning. Men i synnerhet ha bondgårdarna tagit
vattenkraften i anspråk både för belysning och uppvärmning.
Det kan även omnämnas att man numera i allt större utsträckning
börjat göra bruk av en av Islands säregna naturtillgångar, de varma
källorna, för uppvärmning av husen. Några bondgårdar och skolor
använda sig sedan några år tillbaka av dessa, och drivbänkar
uppvärmas med värme från varma källor. Ett förslag har t. o. m.
framkommit om att uppvärma hela Reykjavik med vattnet från de
varma källor, som ligga strax utanför staden.
Då denna fas i Islands ekonomiska utveckling endast sträcker sig en
trettio, fyrtio år tillbaka i tiden, är det kanske inte så mycket att
undra på att landet och i synnerhet Reykjavik och stadssamhällena
för främlingen verka litet "yrvakna", som en svensk tidningsman så
träffande uttryckt sig. — Men det kommer väl så småningom att
stadga sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
