Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Eva Wigforss: Makarna Russell om nya äktenskap och gammal omoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Makarna Russell om nya äktenskap och gammal omoral 353
Mr. Russell har till faderskapet, men ett gemensamt föräldraskap
torde man i varje fall kunna konstatera. Det är ganska lustigt
att se, hur två olika intellekt handskas med samma problem. Mrs.
Russells ton är intensivare, hennes exempel särskilt från
arbetarkvinnornas värld verka upplevda på nära håll, hon ser kanske lite
mer närsynt på problemen, förstår inte som han att bena upp dem,
ordna och lägga fram. Där hans framställning verkar som en
välordnad utställning av frukter av visst värde och kvalitet, där man
bara kan gå makligt omkring och välja och glädja sig över redan
och tryggheten, är hennes som en skog av vildvuxna snår, där
frukterna få plockas fram under allt möjligt skymmande lövverk. Om
man blir osäkrare på art och värde, så har den större friskheten
i alla fall sitt alldeles särskilda behag. För dem som sky mödan,
får man i alla fall vara tacksam, att Bertrand Russell funnit tid
att till sina många andra intressen också lägga det, som framför
allt tycks vara hans hustrus: bättre former för samliv, en ny
moral och en klokare uppfostran. Hans sätt att behandla dessa
frågor, som av många ansetts ytterligt radikalt, är trots allt likväl
försiktigare, mer vetenskapligt och mindre passionerat än Mrs.
Russells.
En engelsk kritiker av Russell i The Socialist Review, Jan, 1930,
säger om honom, att om han kommer att helt acceptera Freuds läror
och samtidigt bevarar sitt nuvarande intellektuella oberoende, skulle
fhan ge oss århundradets största bok. Freudian eller inte så har
Russell med denna boik gett en ytterligt intressant framställning av
moralens och äktenskapets utveckling och utvecklingsmöjligheter, och
Mrs. Russell, som (tydligen är mera Freudian, har mycket att lara av
sin man just ifråga om klarhet, vetenskaplig metod och populär
framställning. Russell är matematiker och filosof och rationalismen är
hans livsluft. Det enda i hans bok som stöter på dogmatism är,
när han säger: Slka vi ha ett tyranni, så låt oss åtminstone få ett
vetenskapligt.
Vad vi nu möta på det sexuella området har mycket litet med
vetenskap att göra. Den uppfattning Russell och andra en ny morals
förkunnare främst vända sig mot är vad man i England och
Amerika brukar beteckna med iden viktorianska. Vill man se dess
efterverkningar, kan man finna dem i sådana interiörer som Ben Lindsey
ger från den amerikanska ungdomens nöjesliv. Att detta tagit
sådana former som det gjort, anser Russell bero inte bara därpå, att
sprit och bilar nu spela så stor roli i umgängeslivet, utan framför
allt på den klyfta mellan generationerna, som den puritanskt
skenheliga moralen där bidragit att skapa. I forna tider höll man
ungdomen under sträng uppsikt. Senare sökte man ersätta tvånget med
att åtminstone hos flickorna arbeta fram en uppfattning av det
sexuella umgänget och allt som rör könet såsom något motbjudande,
som man i äktenskapet får underkasta isig, en uppfattning som
redan på Shakespeares tid ansågs som den kvinnligt ideala. Kristen-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
