Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Litteratur - R. N. Coudenhove-Kalergi: Pan-Europa - Herman Stolpe: Kooperationen utomlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 373
andras, och verkligt bildade heller icke, ty de känna både den egna och
andras och förstå att sätta värde på kultur i även andra former än
den egna.
Den paneuropeiska rörelsen är icke gammal och har väl heller icke
än så länge fått så värst mycken vind i sina segel. Det har betraktats
som fantasteri och Svärmares mål utan något realt underlag i det
praktiska livet, ett mål, som möjligen ur vissa synpunkter skulle kunna vara
önskvärt men icke realiserbart inom tid, som kan överskådas. Och ändå
har tanken helt plötsligt kastats ut i den praktiska politiken genom
Brtf-ands memorandum. Nu är det väl sant, att Briand ingalunda förfäktar
förf:s mera vittgående planer eller visar hans ljusblå optimism i fråga
om förverkligandet, men det är dock samma frö, som sås. Tanken att
bygga en paneuropeisk organisation inom Nationernas förbund kommer
igen, de gemensamma intressena hävdas på samma sätt. Världen är icke
enbart god, men det kan hända, att man fortare än man kunnat ana står
inför problemet att organisera försök till samgående mellan de europeiska
nationerna. Ur den synpunkten kan det visst vara av gagn att även ha
tagit del av Coudenhove-Kalergis synpunkter, som i all sin
förhoppningsfullhet icke sakna motivering och icke reell bakgrund.
Herman, Stolpe: Kooperationen utomlands. K. F:s förlag. Kr. 2:75.
Den kooperativa litteraturen på vårt språk är numera ganska
omfattande. En sida av den kooperativa utvecklingen har dock hittills icke
nämnvärt behandlats, nämligen den allmänna kooperativa världshistorien.
Nu föreliggande lilla arbete söker avhjälpa detta.
Det kan visserligen sägas, att kooperationen har gamla anor och olika
länder peka på organisationer, som skulle kunna berättiga dem att kalla
sig kooperationens födelseland. Men i sin moderna form kan man gott
fortsätta med att räkna Rochdale-vävarna som de egentliga fäderna.
Förf. rör sig därför också fullt riktigt huvudsakligen med vad som
förekommit under tiden därefter men ger korta återblickar på tidigare
kooperativa tendenser lite här och var. Materialet blir rikt nog ändå och
skulle kunnat lämna stoff till betydligt vidlyftigare avhandlingar.
Det har därför främst gällt att begränsa och ta med endast det
viktigaste. Det förefaller, som om detta lyckats bra. Titeln »utomlands»
är kanske en smula missvisande, ty det är blott den europeiska
kooperationen, som behandlas, men det räcker ju till, i all synnerhet som den på
andra håll icke vunnit samma utbredning och därför förtjänar mindre
uppmärksamhet. »Utomlands» kan också på ett annat sätt sägas vara
något missvisande, eftersom även Sverge, fullt riktigt förresten,
kommit med på ett hörn. Siffror och dylikt behöva nämligen för att rätt
förstås gärna något att jämföras med och därtill lämpar sig givetvis
bäst våra egna svenska förhållanden.
Förf. har grupperat materialet i stora avdelningar och därunder
behandlat de enskilda länderna. Det är otvivelaktigt så, att kooperationen,
som till sina väsentliga drag är ganska ensartad, dock företer vissa olik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
