Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Händelser och spörsmål - De nya kommunallagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 381
De nya kommu- Riksdagen anhöll 1921 hos regeringen därom att
nallaffarna kommunallagarna måtte underkastas en formell över-
* arbetning, i syfte att skapa en bättre överensstäm-
melse mellan stadgandena i de olika kommunala författningarna samt
dessutom större reda och översiktlighet. Under årens för att inte säga
årtiondenas gång hade nämligen våra kommunallagar varit föremål för
en sådan mängd ändringar och tillägg utan att tillbörlig hänsyn tagits
till behovet av sammanhang, att en allmän översyn blev allt mera
trängande.
Med anledning av nämnda riksdagsskrivelse uppdrog regeringen 1924
åt landshövding Hammarskjöld att verkställa en dylik överarbetning.
Detta uppdrag omfattade endast den delen av kommunallagstiftningen,
som berör de borgerliga kommunerna. Landshövding Hammarskjöld
avlämnade resultatet av sitt arbete till regeringen i början av år 1928.
På grundval härav upptogs strax härefter inom ecklesiastikdepartementet
arbetet med att åstadkomma en motsvarande överarbetning av
lagstiftningen för de kyrkliga kommunerna. Men på detta område kunde man inte
låta sig nöja med enbart en formell revision av lagarna. I tvenne
avseenden hade under tidernas lopp framkommit allt starkare krav på
betydelsefulla ändringar av nog så reell natur. Dels gällde detta frågan
om folkskoleväsendets överflyttande från den kyrkliga till den borgerliga
kommunen och dels frågan om införandet av ett representativt system
även i de kyrkliga kommunerna. Dessa spörsmål blevo därför även
föremål för uppmärksamhet vid revisionen av de kyrkliga kommunallagarna.
De förslag till en reformerad kommunallagstiftning, som på så sätt
uppgjordes, förelades detta års riksdag och ledde till beslut om nya kom*
munallagar. Dessa äro 1) lag om kommunalstyrelse på landet, 2) lag om
kommunalstyrelse i stad, 3) lag om församlingsstyrelse och 4) kommunal
vallag. Lagen om församlingsstyrelse ersätter den gamla
kyrkostämmoförordningen. Ur de under 1), 2) och 3) angivna lagarna samt ur lagen
om landsting ha alla stadganden, som ha avseende på allmänna val,
ut-brutits och sammanförts i den kommunala vallagen. Till nu nämnda
författningar sluta sig åtskilliga andra, av vilka den viktigaste är lagen
om skolstyrelse i vissa kommuner.
Huvudparten av förändringarna i dessa lagar är, såsom avsikten var,
av rent formell natur. Otydligheter ha undanröjts, stadgandenas
ordningsföljd omkastats o. s. v. Men ändringar av reell natur saknas ingalunda.
Huvudintresset knyter sig i detta avseende främst till de ändringar
rörande de kyrkliga kommunerna, som ovan antytts. Sedan 1909 har det i
städer, där stadsfullmäktige finnas, varit möjligt att fakultativt överflytta
skolärendenas handhavande från den kyrkliga till den borgerliga
kommunen. Regeringen föreslog i sin proposition, att samma ordning skulle
införas även på landsbygden. I överensstämmelse med yrkanden i en
socialdemokratisk partimotion beslöt emellertid riksdagen, att skolärendena
obligatoriskt skola överflyttas till den borgerliga kommunen i alla
kommuner, där stads- eller kommunalfullmäktige finnas. När denna
bestämmelse skall träda i kraft, har överlämnats åt regeringen att bestämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
