Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - In- och utrikes 27. 8. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH U T R I K ES
27. 8. 1930.
VALRÖRELSEN SER INTE UT att bli den stora strid om
spannmålstullarna som man väntat. Högern vill inte släppa
tanken på den borgerliga samlingen och inte avstå från en
valsamverkan med de frisinnade under gemensam partibeteckning. Men
även en "teknisk" samverkan skulle ju kunna försvåras, om den
ena parten gåve sig till att förklara den andra partens politik för
samhällsfarlig. Högern måste alltså under valrörelsen handskas
något försiktigare än annars med beteckningen jordbruksfiende för
var och en, som hjälpt till att fälla förslaget om höjda
spannmålstullar. Jordbrukets vänner kunna inte gärna ge sitt stöd åt
jordbrukets fiender i en för jordbruket brydsam tid. Och eftersom de
frisinnade mangrant röstade mot högre spannmålstullar, får denna
stridsfråga skjutas åt sidan i stället för att helt dominera
valrörelsen. Situationen är inte olik den vid andrakammarvalen 1924.
Riksdagens stora sammandrabbning hade gällt militärfrågan. Den
tryggerska regeringen hade fått sin försvarsproposition avslagen
men ansågs kunna stanna kvar för att låta folket i val säga det
avgörande ordet. Men knappt hade valrörelsen börjat, förrän Sverges
försvar mot utländska inkräktare fick en ganska blygsam plats i
högeragitationen, medan det i stället blåstes till allmän medborgerlig
samling mot den inre fienden, socialdemokratin. Rädslan för
socialismen är den enda riktigt säkra tillgången högern har inom breda
lager, där varken militära rustningar eller livsmedelstullar väcka
någon hänförelse. Enskilda, dagsaktuella stridsfrågor bli sålunda
inte utan vidare de stora frågorna i ett val. Högern låter dem inte
gärna spela denna roll, om de inte kunna passas in i fältropet:
Front mot socialismen. Lärdomen för socialdemokraternas del är
väl närmast den, att de inte kunna skjuta ifrån sig plikten att
klargöra, vad de mena med en socialistisk politik. Ju mindre de själva
tala därom, desto friare spelrum ha motståndarna att måla ut den,
såsom det roar eller gagnar dem att måla, eller i alla händelser att
skrämma med det alldeles okändas faror.
25 Tiden N:r J, içjo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
