Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - In- och utrikes 27. 8. 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 In- och utrikes
STARKARE KRAFTER ÄN SVENSK HÖGERTAKTIK
driva för övrigt fram en diskussion om socialistisk politik. Den
ekonomiska depressionen börjar nu sträcka sina verkningar även till
Sverge, och dåliga tider ge alltid näring åt kritiken av samhällets
ekonomiska organisation. Idéerna om "socialism" få både ny
aktualitet och en mera vittgående innebörd. Så länge det
"kapitalistiska" systemet ger folk arbete och bröd, så länge de breda
folklagren finna sin ställning med vart år som går snarare förbättrad än
försämrad och de arbetslösas skara håller sig någorlunda inom det
man vant sig vid att anse för normala gränser, så länge är det
naturligt att systemets svåraste brist tyckes vara den ytterst ojämna
fördelningen av egendom och inkomster. Som produktionsapparat
förefaller kapitalismen däremot vara i hög grad effektiv, och även
de socialistiska reformvännerna finna det vara en angelägen omsorg
att söka sådana vägar till större "ekonomisk jämlikhet", som inte
skada denna effektivitet. Men så kommer krisen och den
ekonomiska depressionen. Det är möjligt, att nedgången i produktionen
räknad i procent inte är överväldigande stor. Men den är
tillräcklig för att skaka förtroendet till den enskilda företagsamheten och
den oreglerade eller av enskilda intressen reglerade konkurrensen
såsom de bästa anordningarna för att hålla produktionen i gång.
Själva den fria prisbildningen visar sig plötsligt vara behäftad med
uppenbara svagheter. Under ledning av dess mycket synliga hand
ha producenterna riktat in sitt arbete på att tillfredsställa
konsumenternas behov. Kapital har bundits i väldiga industriella
anläggningar. Jorden har tagits i bruk för olika ändamål. Hela
befolkningen i ett land har fördelat sig i överensstämmelse med
näringslivets fordringar. Men konsumenterna ha tydligen inte lovat något
bestämt. De visa sig plötsligt ovilliga att köpa allt det som efter
deras anvisningar blivit producerat. Eller ha producenterna
missförstått anvisningarna och tillverkat mera av de olika varorna, än
konsumenterna beställt? I alla händelser stå bönderna där med sina
lager av osåld brödspannmål, fabrikerna för pappersmassa och papper
slå igen, textilarbetarna få nöja sig med arbete fyra dar i veckan
o. s. v. Och eftersom både textilarbetarna och de andra som bli
arbetslösa, höra till konsumenterna, så ser det ut som om det på
något vis också vore producenternas fel, om de inte få sina varor
sålda. De som bestämma över produktionen äro ju arbetsgivarna,
och om de avskeda sina arbetare, så att dessa inte längre få några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
