Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Östen Undén: Två försvarsutredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 östen Undén
ett försvarsförbund med Finland eller innebär någon maning till
ak-tivistisk politik". Endast illviljan skulle därur kunna utläsa något
sådant, tillägges det. De kunna ock såtillvida ha rätt i detta sitt
försvar, som de uttryckligen framhålla att det inte är militärernas
sak att påverka eller bestämma riktlinjerna för utrikespolitiken.
Författarne vilja för sin del endast framlägga de militärpolitiska
konsekvenserna av båda de ovannämnda alternativen. Men om de alltså,
i sin egenskap av militära fackmän, icke direkt förorda det ena
alternativet, så lämnas dock läsaren ej i tvivelsmål om deras
sympatier. Detta är emellertid en underordnad fråga. Vad som är
betydelsefullt är däremot den grundliga missuppfattningen hos
författarna att Sverges sanktions förpliktelser enligt folkförbundsakten
innebära i sak detsamma som ett försvarsförbund med Finland. Man
frågar sig varför de inte också givit oss uppgiften att skydda Estland
och Lettland mot Ryssland, Danmark mot Tyskland, Litauen mot
Polen? Rörande innebörden av sanktionssystemet må hänvisas till
vad i det föregående sagts. Skulle den eventualiteten inträffa att
Finland angripes av Ryssland och blir N. F:s råd enigt om att ett
sådant angrepp ägt rum, så är det sannolikt att så gott som samtliga
stater i förbundet avbryta sina förbindelser med Ryssland och
successivt, i mån av behov, skrida till allt skarpare åtgärder.
Detsamma skulle sannolikt ske vid andra fall av angrepp inom Europa
från en enstaka stats sida mot en granne. Att icke Sverge skulle
draga sig undan de förpliktelser att deltaga i sanktioner, som
förbundsakten ålägger oss, är en sak. Men en helt annan sak är att
Sverge för sin del, och utan hänsyn till det övriga Europas
hållning, skulle kasta sig in i sanktioner och exempelvis, enligt
författarnas idé, företaga ett "sanktionsingripande" i form av ett
fälttåg i Finland. Till på köpet skulle vi organisera hela vårt försvar
på grundvalen av en sådan plan!
Författarne söka även bevisa, att det är ett livsintresse för Sverge
att genom militärt ingripande å Finlands sida söka bevara det
nuvarande, för vårt land "ytterligt gynnsamma läget vid Östersjön".
Men skola vi realiter betrakta Systerbäck såsom i militärpolitiskt
avseende svensk gräns mot det ryska väldet, så avstå vi jtt frivilligt
från de fördelar, som enligt författarna skulle ligga däri, att vi inte
ha Ryssland inpå oss. En stormakt som England kunde anse det
vara klok försvarspolitik att gå i krig för att hindra Tyskland att
rycka fram till kusten över Belgien och därmed komma i farlig när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
