Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Östen Undén: Två försvarsutredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två försvarsutredningar 399
det föregående givit uttryck, såväl angående de
internationellträtts-liga förhållandena, som inverka på frågan om Sverges försvar, som
angående läget vid Östersjön, icke i och för sig giver några bestämda
hållpunkter för bedömandet av frågan om måttet av de stridskrafter
av olika slag, som för Sverges vidkommande kunna anses påkallade,
ehuru behovet av försvarskrafter överhuvud därav framgått."
Givetvis undandrager det sig objektivt bedömande vilket mått av
försvarsanstalter vårt land "behöver’’. Denna principförklaring
hindrar dock ej kommittén från att så småningom komma fram till
ett bestämt resultat i fråga om våra försvarsanstalters omfattning.
Dess behandling av denna fråga skall dock här ej diskuteras.
II.
Om den Åkermanska kommittén kan kritiseras för det den icke i
sina försvarspolitiska resonemang tillräckligt skilt mellan det fall
att Sverge önskar driva en sträng neutralitetspolitik, å ena sidan,
och det fall att vi mer eller mindre aktivt deltaga i sanktioner, å den
andra sidan, så har däremot den Jung’ska boken lagt till grund för
framställningen denna distinktion. Men i stället för att räkna med båda
möjligheterna såsom tänkbara, uppställa författarna dem såsom
alternativ, mellan vilka den svenska utrikespolitiken måste träffa ett val:
Sverge kan föra en utrikespolitik, heter det, som antingen, trogen
Nationernas förbunds grundsatser, är inriktad på ett
sanktioneringsingri-pande till hjälp åt ett anfallet Finland, eller som strävar att, mot
Nationernas förbunds grundsatser, bevara landets neutralitet. "Teoretiskt
sett kan Sverges försvarsfråga lösas enligt båda dessa alternativ.
En tredje möjlighet gives däremot icke." Först och främst förtiges
alltså, eller räknas ej med, att i en viss situation en sträng
neutralitetspolitik kan tänkas bli erforderlig, medan i en annan situation
Sverge kan ha anledning deltaga i sanktioner.
Av ännu större vikt är emellertid en annan anmärkning.
Författarna ha med iver studerat folkförbundsakten med dess
sanktionssystem och lagt sanktionsförpliktelserna till grund för hela
försvarspolitiken. Men resultatet är ej bättre än att för dem sanktions
förpliktelsen blir endast ett annat namn för försvarsförbund med
Finland. De värja sig visserligen mot en sådan tolkning och framhäva
inledningsvis, att deras arbete "varken driver någon propaganda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
