Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - P. Albin Hansson: Vårt parti och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattigdomsproblemets lösning upphör dryckenskapen att vara en social fråga.
Dryckenskapen kan på sin höjd bli betraktad som en sjukdom. Sin
uppfattning preciserade Branting närmare i ett förslag till resolution,
som har särskilt intresse även därför, att det är första gången som
högsta partiinstansen uttalar sig om förbudslagstiftningen. Förslaget
hade följande lydelse:
"Partiet som sådant är fullständigt neutralt i meningsstriden om
spritdryckers bruk eller icke bruk. Vad åter beträffar
absolutistpartiernas agitation för spritförbud, lokalt eller nationellt, vill kongressen
gärna medgiva, att undantagsförhållanden kunna föreligga som kräva
ett långt gående inskridande i det allmännas bästa intresse mot
dryckenskapen och dess följder: råhet och demoralisation. Men
kongressen vill uttryckligen framhålla att förbudslagstiftningen, även om
den klädes i en i och för sig tilltalande demokratisk dräkt, innebär ett
välment men alltid till sina konsekvenser mycket farligt ingrepp i
individens mest personliga självbestämmelserätt, ett ingrepp vilket
socialdemokratin såsom ett frihetens parti måste i princip ogilla, och
vilket ingalunda kan på något sätt likställas med det inskridande till
de svagares skydd mot andra ekonomiskt starkare individers tyranni,
som socialdemokratin kräver av statsmakten. Likafullt anmodar
kongressen partitidningarna att i sin hållning i nykterhetsfrågan gå
betänksamt och varsamt tillväga, så att icke genom meningsbrytningar i
denna sekundära fråga partiets arbete för sina stora mål måtte
försvåras."
Brantings förslag antogs av kongressen med 29 röster mot 15.
Minoriteten röstade för ett förslag, vari rusdryckerna betecknas såsom
ett hinder för proletariatets marsch framåt och vari man uttalar sig
för ett närmande mellan socialdemokraterna och nykterhetsvännerna,
men också för "att en bestämd front bör intas mot
nykterhetsvännerna, om de genom ensidig agitation för nykterhet söka att
förhala och undanskjuta frågor av större betydelse för arbetarklassen
än vad nykterhetsfrågan är". Utgången visar att nykterhetsfolket
vid denna tid hade ett gott stycke kvar till det dominerande inflytande
inom partiet, som de sedermera uppnått.
Efter de här i all korthet skildrade konflikterna mellan
nykterhetsrörelsen och partiet — i förhållande till nykterhetsrörelsen har
det varit partiet som i första hand representerat arbetarrörelsen —
synes en period av stillestånd ha inträtt, karakteriserad bland annat
därav att partikongresserna 1897 och 1900 icke sysslade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
