Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Emma Woytinsky: Den socialdemokratiska kommunalpolitiken i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
225 medlemmar. Stadsfullmäktige väljas med proportionella val
för 4 år och väljer själv magistraten. Denna består av 18 avlönade
på 12 år valda medlemmar och 12 oavlönade på 4 år valda. Staden
indelas i 20 förvaltningsområden. För att minska stadens
organisationers bördor och genomföra självförvaltning erhöllo områdena
egna representationer. Dessa representationer ha viss begränsad
beslutanderätt och ha uppsikten över förvaltningen av sådana
stadens inrättningar och verk, som företrädesvis äro till i områdets
eget intresse. Vid uppställandet av Berlins budget beslutas särskilda
anslag för områdenas behov. Ett särskilt organ verkställer de där
fattade besluten. De äro underkastade magistratens uppsikt och
bestå av 7 till 14 av områdets representationer valda, dels avlönade,
dels oavlönade medlemmar.
Statsförvaltningens nya organisation medförde en utjämning i
budgeten mellan de olika kommunerna. Stadens utgifter per huvud äro
oförändrade för de mera välbärgade distrikten, men ha för
arbetarstadsdelarna stigit till det dubbla och mer. Med hjälp av den
nybildade enhetskommunens skattekraft sökte man höja de
överbefolkade proletära delarnas nivå i fråga om bostadsförhållanden,
kommunikationer, hygien, skolväsen o. s. v. och att anpassa dem till
de förhållanden, som rådde i stadens övriga delar.
Detta orsakade helt naturligt en ökning av budgeten, så att den
år 1928 uppgick till det dubbla mot 1926: 1,115 miljoner mot 560
miljoner mark. Denna summa utgör dock blott nettobudgeten,
medan stadens verk med sin jättelika omsättning äro inrymda i
särskilda budgeter. Det finns endast en stad till i världen, vars
inkomst och utgifter äro större, nämligen Newyork. Londons, detta
centrum för ett hela jordklotet omfattande världsrike, budget är
knappast större än Berlins, Paris inkomster skulle täcka Berlins
utgifter under blott 3 månader. Berlins budget är större än mången
stats, såsom Sverges, Österrikes, Rumäniens, ehuru staden icke har
någon här, ingen flotta, ingen utlandsrepresentation och ej behöver
förränta någon statsskuld. Över hälften av utgifterna gälla sociala
och kulturella ändamål.
Socialdemokratins mål att ge denna väldiga stadsbudget en social
prägel var icke lättuppnåeligt, då å ena sidan arbetarpartiet här
ingalunda såsom i Wien kan glädja sig åt en gynnsam
sammansättning av stadsfullmäktige, och å andra sidan Berlins rättigheter på
det finansiella området äro mycket ringa, även detta till skillnad
från Wien, som samtidigt är stadskommun och förbundsstat och
såsom sådan åtnjuter stor finansiell självständighet och till och med
förfogar över vittgående lagstiftningsrätt.
Efter senaste valet består Berlins stadsfullmäktige av 73
socialdemokrater, 43 kommunister, 61 representanter för de borgerliga
högerpartierna (tysknationella och tyska folkpartiet), 21 demokrater
och andra medlemmar av borgerliga partier. Berlin har alltså
vänstermajoritet i stadsfullmäktige, men ingen socialdemokratisk majoritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
