Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Emma Woytinsky: Den socialdemokratiska kommunalpolitiken i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna s. k. vänstermajoritet tjänar emellertid föga till, då det sällan
händer, att kommunisterna i de viktigare frågorna rösta med
socialdemokraterna, och då det ännu icke har inträffat att stadens
budget kunnat beslutas med hjälp av kommunisterna.
Kommunisterna göra visserligen inga invändningar mot de av
socialdemokraterna föreslagna sociala utgifterna, utan uppställa tvärtom av
agitatoriska skäl ännu längre gående demagogiska, medvetet ouppfyllbara
krav. Så föreslogo de t. ex. vid den senaste budgetens behandling
ytterligare utgifter till ett belopp av 334 milj. mark. Deras förslag
till täckning skulle, bortsett från omöjligheten att genomföra det
enligt förslagsställarnas egen uppskattning ha inbringat ungefär 25
milj. mark. Trots detta var förslagets förkastande tillräcklig
anledning för kommunisterna att rösta mot budgeten och att avböja
varje ansvar för utgifternas täckning.
På andra flygeln stå de tysknationella, som hårdnackat kämpa mot
en social utvidgning av utgifterna och vid varje beviljande av
medel för sociala ändamål profetera om stadens ruin. De vilja icke
vara med om nya sjukhus, emedan befolkningen därigenom skulle
skämmas bort, de vilja intet arbetslöshetsunderstöd, emedan
därigenom endast latmaskar skulle gynnas, de vilja ej någon
utveckling av stadens verk, emedan privatdriften därigenom kunde
skadas o. s. v.
Genom kommunisternas och de tysknationellas opposition tvingas
socialdemokraterna att besluta budgeten med stöd av de övriga
borgerliga partierna och att försöka att genom ett samgående med dem
göra så mycket nytta som möjligt.
Avsevärda hinder vid uppgörandet av Berlins budget uppkomma
också tillfölje stadsförvaltningens finansiella avhängighet. I den
tyska republikens finanssystem har en centralisation genomförts, så
att de viktigaste skatterna uppbäras av riket och överlämnas efter
särskilda regler till länderna och kommunerna; åt kommunerna ha
endast lämnats mindre betydande beskattningsobjekt, och vid dessas
användande få icke vissa föreskrivna trånga skrankor överskridas.
Berlins försök att täcka en del av sitt skattebehov genom
beskattning av de mera välbärgade befolkningslagren har upprepade gånger
stött på dessa skrankor. Så misslyckades t. ex. försöket att
beskatta hushållen efter antalet tjänstefolk — ungefär som i Wien.
Ej heller lyckades det staden att beskatta lyxvåningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
