Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Litteratur - Egon Werthekner: Das Antlitz der brittischen Arbeiterpartei - Gösta Ekelöf: Arbetsledningen och arbetsfreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 441
listiska», får man inte direkt veta. »Överlöparen» är alls inte något
så enkelt som en politisk streber, och förf:s syfte är här som eljest
i främsta rummet att förklara och inte att bedöma. Men han slutar
likväl med en spådom:
»Dessa män ha å andra sidan fört in ett element av snobbism i
arbetarpartiets politik, som — om inte vissa tecken bedraga — torde bli
ett av rörelsens allvarligaste problem under närmaste femårsperiod. Hade
Storbritanniens kommunistiska rörelse den allra minsta möjlighet till
utveckling, så vore här oförtydbart en punkt, där den kunde sätta in
med sin agitation. Men så länge arbetarpartiet inte avvisar monarkin
och är berett att bevara överhuset som en politisk institution, så länge
det fördrar symbolen för en ärftlig samhällelig rangordning, kan det
inte med eftertryck i sina egna leder bekämpa den dragningskraft, som
titlar, namn och societetsställning utöva. Partiet skulle därmed ställa sig
i en motsättning till sin egen politiska praxis.»
Detta skrevs 1929 på våren. Det förefaller sannolikt, att det här
antydda problemet kan komma att tillsvidare skjutas åt sidan för ännu
mycket större och allvarligare, som den ekonomiska utvecklingen tvingar det
engelska arbetarpartiet att pröva sina krafter på.
Gösta Ekelöf: Arbetsledningen och arbetsfreden. Natur och kultur.
Pris 1 krona.
Det är utan tvivel av mycket stor vikt, att förhållandet mellan befäl
och anställda är det bästa möjliga på arbetsplatserna.
Arbetsfredskonferensen hänledde också uppmärksamheten på detta problem och uttalade
önskvärdheten av att lämplig handledning i sociala, ekonomiska och
arbetspsykologiska frågor kunde lämnas arbetsbefälet.
Arbetsfredsdelegationen uppdrog sedermera åt förf. att utarbeta en broschyr såsom första
orientering i något av dessa spörsmål. Resultatet föreligger nu. Förf.
har indelat sitt arbete i tre större kapitel: arbetsledaren och det
industriella företaget, arbetsledaren och arbetets rationalisering,
arbetsledningen och arbetaren. I det första behandlas arbetsledningens ställning i ett
modernt företag och vad som skiljer denna från gångna tiders. Arbetets
rationalisering utlägges på ett sätt mot vilket inga större anmärkningar
kunna göras. Slutsatsen att rationaliseringen i sitt vida begrepp möjliggör
ett bättre lönesystem med säkrare inkomst och att arbetsledaren då kan
frigöras för mera produktiv verksamhet är riktig. Sista kapitlet avhandlar
det personliga förhållandet mellan arbetsledaren och arbetaren och tar
upp sådana problem som arbetskraftens ändamålsenliga fördelning,
trötthetens förhindrande och hämmande känslors motarbetande. Indelningen
av arbetarna i olika typer, som kräva olika behandling och äro olika
lämpade för olika sorters arbete är intressant. Likaså redogörelsen för
arbetstidens lämpligaste indelning med korta eller längre raster,
temperaturens och bullers inverkan på prestationsförmågan o. s. v. Över huvud
taget bör boken studeras av dem som ha till uppgift att personligen leda
ett arbete och kan för den delen med behållning läsas av arbetarna också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
