Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - In- och utrikes 27. 9. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
27. 9. 30.
LANDSTINGSVALEN blevo en stor och knappast väntad
framgång för det socialdemokratiska partiet. Efter den starka
ökningen i röstetal och mandat vid valet 1926 väntades en hård strid
för ställningen gentemot den nästan allmänna borgerliga samlingen
1930. I stället ha vi fått mer än 100,000 nya röster och nära 30 nya
mandat. Jämfört med språnget från 1922 till 1926, då ökningen i
röstetal var över 170,000 och i mandat över 70, kunna vinsterna synas
måttliga, men så var deltagandet i valet 1922 av olika anledningar
synnerligen uselt. Endast 38 % av de röstberättigade brydde sig om
att vara med, mot 49 % år 1926 och förmodligen 57 % i år. De
nya mandaten i första kammaren inhöstas ju. endast småningom, men
socialdemokraternas platser i landstingen svara nu mot åtskilligt
mer än 60 mandat i första kammaren och detta betyder att den
abnorma olikheten mellan partiställningen i de båda kamrarna
försvunnit. Frågan är, om icke detta kan betraktas som det mest
betydelsefulla resultatet av den socialdemokratiska frammarschen. Då det så
mycket talats om den även efter demokratiseringen bestående
"karaktärsskillnaden" mellan kamrarna, har man utan tvivel främst tagit
sikte på de borgerliga partiernas starkare ställning i den första. Även
socialdemokraterna torde med en viss resignation ha räknat detta
som en svårfrånkomlig följd av de indirekta valen och i någon mån
den högre rösträttsåldern. Erfarenheterna från valen i höst tyda
närmast på att orsakerna till karaktärsolikheten varit tillfälliga och
övergående. Det förenklar den parlamentariska situationen och
socialdemokratin ser utjämningen med tillfredsställelse.
MEN UTJÄMNINGEN SKER väsentligen på bekostnad av de
frisinnade och liberala. I förhållande till väljarnas antal ha de länge
varit överrepresenterade i första kammaren. Vid landstings- och
elektorsvalen 1926—1927 fingo de ungefär 16 % av rösterna, vilket
svarar mot 24 mandat i första kammaren, där de likväl ännu vid
1930 års riksdag hade 30. Även utan nya motgångar vid valen
2ç Tiden N:r 8, /Qjo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
