Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 8, 27 sept. 1930
- Bertil Sternar: En ny Marx-biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN NY MARX-BIOGRAFI
Av BERTIL STERNER.
Den österrikiske marxforskaren Max Adler har en gång i en liten
uppsats om "Marx i proletariatets uppfattning" (i sin bok
"Wegweiser") framkastat frågan, hur kan det vara möjligt, att Marx’
högeligen abstrakta tankevärld, för vars förstående ingående och
mångsidiga förkunskaper i de mest skilda vetenskapliga discipliner äro
nödvändiga, på ett så djupgående sätt som skett har kunnat inverka
på och befrukta det för vetenskapligt tankearbete allt annat än
väldisponerade proletariatets samhälleliga strävanden. På vad sätt har
namnet Marx blivit, icke ett tomt slagord, utan en innehållsfull,
levande verklighet?
Svaret på frågan är onekligen icke så lätt funnet. Max Adler
själv synes luta åt den åsikten, att Marx’ fasta grepp om
proletariatets själ huvudsakligen är att söka i den omständigheten, att han
var den förste, som gjorde arbetarna medvetna om sig själva, sitt
samhälleliga läge, sina innersta behov och framtida förhoppningar.
På ett nära nog intuitivt sätt skulle sålunda arbetarna ha fattat
och förstått Marx’ betydelse och storhet. De kunde visserligen icke
följa honom upp på de tankeabstraktionernas alptoppar, där han
företrädesvis dvaldes, men de förstodo att draga de rent praktiska
konsekvenserna av hans lära och så långt deras kraft räckte
omplantera dem i verklighetens värld. I motsats till Max Adler ha
andra, som t. ex. Hendrik de Man, drivit satsen, att Marx’
tjusningsförmåga på de stora massorna till största delen vore beroende på
hans skrifters för dem obegripliga vetenskaplighet, deras förmåga
att mystifiera och sätta fantasin i rörelse på dem, som ej vore i
stånd att kritiskt och med nödvändiga intellektuella förutsättningar
taga ställning till de marxska teorierna. Här skola vi ej diskutera
dessa båda diametralt motsatta uppfattningars sanningsvärde.
Sanningen torde väl ligga dold någonstädes mellan de bägge
ytterligheterna. I istället skola vi i efterföljande artikel i avsikt att
sprida något ljus över problemet med några antydningar beröra ett
nyutkommet arbete om Marx, nämligen Karl Vorländer: Karl Marx,
Sein Leben und sein Werk (Filip Meiner, Leipzig, 1929).
På svenskt språk ha vi en påfallande torftig litteratur om Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:18 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1930/0473.html
