Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Bertil Sternar: En ny Marx-biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tar man del av den skildring av Marx’ liv, som Vorländer ger i
sin biografi över honom, ser man, att hans levnadslopp långt ifrån
har varit någon dans på rosor. Varje sida talar om de mest
kväljande penningbekymmer, personlig uppoffring, kamp mot förtal och
smutskastning och icke att förglömma rent kroppsliga lidanden.
Första gången i sitt liv Marx fick möta besvikelsen i dess mest
renodlade form var utan tvivel, då han fick uppge allt hopp om en
akademisk lärarbana. Visserligen kom Marx från ett relativt
förmöget hem — hans far var en högre juridisk ämbetsman i Trier —
men då fadern dog ganska tidigt, fann sig Karl Marx ställd helt
ensam. Han lyckades dock uppnå filosofie doktorsgrad 1841 och
hade med sin avhandling om skiljaktigheterna mellan den
demokritiska och epikureiska naturfilosofin hoppats vinna anställning som
privatdocent vid universitetet i Bonn. Hans hopp sveks emellertid
skändligen, då de reaktionära myndigheterna ej visade sig sinnade
att tåla några radikala tendenser hos de akademiska lärarna. Marx
hade tidigare visat sig hysa åsikter, som ej gjorde honom ägnad
att ses med blida ögon av universitetsmyndigheterna. Visserligen
gjorde han under sin universitetstid ej skäl för att anses vara
anstucken av vad man nu sammanfattar under namnet socialism, men
att ett första embryo till hans kommande socialistiska teorier redan
fanns hos den unge Marx, visar något så tidigt som hans
studentuppsats. Något som bidrog till att han utvecklades i radikal
riktning, var, att han vid dessa år vunnit insteg i en "doktorsklubb"
vid universitetet i Berlin. Denna klubbs medlemmar utgjordes till
en del av de berömda s. k. unghegelianerna, så gott som samtliga
till sina åsikter radikala, mätt med den tidens mått. Här blev
framförallt för Marx vänskapen med den frisinnade docenten i
teologi, Bruno Bauer av stor betydelse. Märkligt nog kan man under
denna tid upprepade gånger spåra rent romantiska inslag i Marx’
intellektuella utveckling. Vem kunde sätta tro till, att förf. till
"Das Kapitals" tre högeligen torra delar i sin ungdom skrivit dikter
av det mest ärkeromantiska slag. De ha titeln "Wilde Lieder" och
av de prov Vorländer meddelar synas de också vara ganska "vilda".
Här möter oss sålunda en helt annan Marx än vad man är van att
tänka sig, sysselsatt med litterära men framförallt filosofiska
studier och strider. Att lägga märke till är vidare hans intresse för
religiösa frågor, som manifesterar sig på mångahanda sätt.
Första gången Marx mera direkt går in för de fattigas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
