Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Bertil Sternar: En ny Marx-biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betrycktas sak var under den tid han tjänstgjorde som redaktör för
Rheinische Zeitung, och då debatterna i lantdagen i Düsseldorff ägde
rum angående den s. k. lagen om vedstöld. Denna lag satte i fråga
den fattiga befolkningens rätt att i skogarna samla upp ris, grenar
o. dyl. för att använda det så uppsamlade som bränsle. Marx vände
sig med skärpa mot myndigheternas bryska och ohumana handlingssätt
och uppträdde energiskt för "den fattiga, politiskt och socialt
egendomslösa massan". Som synes ett gott bevis på, att det
ursprungligen var den moraliska känslan, som drev Marx till
socialismen. En annan händelse, som kom Marx att mera ingående
syssla med proletariatets levnadsförhållanden och ekonomiska
ställning, var den nöd, som i början av 1840-talet drabbade
vingårdsarbetarna vid Mosel. Engels upplyser också så sent som 1895 i
ett brev till Richard Fischer, att han av Marx alltid hört, att denne
från den rena politiken kommit in på ekonomins fält genom sitt
sysslande med de här ovan nämnda sociala förhållandena.
Vad angår Marx’ rent teoretiska inställning till tidens idéer
under sin ungdomstid har Vorländer mycket av intresse att
meddela. Vad först och främst hans förhållande till Hegel angår låg
orsaken härtill enl. Vorländer i den enligt Engels’ uttryckssätt
"bestämda avsikten att finna den andliga naturen lika nödvändig,
konkret och orubbligt bestämd som den materiella". Vorländer
påvisar vidare, att en hel rad av Marx’ och även av Engels’
socialvetenskapliga begrepp, såsom t. ex. "bürgerliche Gesellschaft",
klassmotsats o. s. v. ursprungligen äro hämtade från Hegel, närmare
bestämt från dennes "Philosophie des Rechts", utan att de därför
ha åberopat sig på honom. Likheterna mellan Marx och Hegel i
detta avseende har Vorländer närmare utvecklat i sitt år 1926
utkomna arbete "Von Machiavelli bis Lenin". Längre fram i sin
Marxbiografi påstår sig Vorländer även ha prioritetsrätten till denna
upptäckt av, att vissa revolutionära tankar hos Marx (om
existensminimum, rätt till arbete, växande klassmotsatser, allas kamp mot
alla i ekonomisk bemärkelse, överproduktion m. fl.) härstamma från
Hegel. Detta faktum syns enligt Vorländer ha undgått samtliga
Hegel- och Marxkännare. Dock är detta å Vorländers sida ett uppenbart
misstag. Den svenske Marxforskaren Sven Helander har i sitt
arbete "Marx och Hegel" i detalj kommit till samma resultat. Att
Vorländer ej tycks känna till Helanders arbete, är så mycket
märkligare, som detta är översatt till tyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
