Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Sigfrid Hansson: Industriarbetarungdomens mentalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriarbetarungdomens mentalitet 487
Utanför sovjetstatens gränser är den desslikes antinationalistisk —
innanför dem frodas nationalismen.
En lära som den kommunistiska torde icke äga förutsättningar
att vinna någon större del av den svenska industriarbetarungdomen.
Den kommer säkerligen att gå samma öde till mötes som den
religionsfientliga, försvarsnihilistiska och antiparlamentariska ungsocialismen
eller hinkeanismen fått röna. Denna spelar ingen tongivande roll i
det svenska samhället och inom den svenska arbetarrörelsen — låt
vara, att den är en av de mest högröstade i den underbara symfoni,
som återspeglar vårt oroliga och rastlösa sociala och politiska liv.
VIII.
När man försöker skildra industriarbetarungdomens andliga liv,
bör man naturligtvis icke glömma att ägna uppmärksamhet åt det
religiösa inslaget i detsamma. Jag tilltror mig emellertid icke att
kunna lämna något bidrag av värde till belysning av den sidan av
industriarbetarungdomens mentalitet. I allmänhet torde väl
arbe-tarungdomen härvidlag icke skilja sig från annan ungdom,. Om man
å ena sidan avskiljer dem, som ha sina försänkningar i
trossamfunden eller röna stark påverkan i de religiösa hemmen, och å andra
sidan dem, som intaga en fientlig hållning till religionen —
framför allt kommunister och ungsocialister — återstår säkerligen stora
skaror, för vilka den religiösa livsåskådningen icke nått mycket
högre mognad, än den hade i konfirmationsåldern. Bland den
socialdemokratiska ungdomen torde den meningen vara förhärskande, att
religionen bör vara privatsak, d. v. s. man överlämnar åt envar att
själv försöka komma till rätta med de religiösa frågorna. En ung
präst i en av Berlins arbetarförsamlingar har nyligen utgivit en bok,
vari han sysselsätter sig med arbetarungdomens problem (Dehn:
Proletarische Jugend). Han framställer denna ungdoms uppfattning
av kristendomen som mycket skiftande. Några hålla fast vid den
på grund av dess moraliska värde. Tron på Guds försyn betyder
härvidlag mycket. Dehn kommer till den slutsatsen, att bland
arbetar-ungdomen är religionen stadd i förvittring och har ingen
livsbe-stämmande kraft kvar. Och han menar, att detta är en nödvändig
och oundviklig följd av, att folket proletariserats. För min del vågar
jag som sagt icke uppträda med anspråk på att kunna bedöma den
sidan av den moderna arbetarungdomens problem.
Däremot är det ju ganska lätt att komma till rätta med denna
ungdoms ställning till en så pass världslig företeelse som idrotten.
Ett starkt intresse för denna borde, förefaller det, kunna låta sig
förenas med ett lika livligt intresse för t. ex. den verksamhet, som
Arbetarnes bildningsförbund utövar. I någon mån kan man väl också
spåra ett så allsidigt intresse bland industriarbetarungdomen. Men
det gives också många exempel på, hur idrottsintresset bland denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
