Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - Sigfrid Hansson: Industriarbetarungdomens mentalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 Sigfrid Hansson
ungdom — där man långt ifrån allmänt utövar idrott utan i stor
utsträckning nöjer sig med att vara åskådare och hejarklack — blivit
så dominerande, att allt annat åsidosatts. Man hör ofta klagomål
däröver ute på industriorterna, och denna ensidighet har alstrat en
misstänksamhet, ja till och med fientlighet mot idrotten hos många
ungdomar, som i lika hög grad och lika ensidigt gripits av
"världs-förbättrarbråket". Här föreligger tydligen en viktig uppgift för dem,
som skola vägleda den svenska arbetarungdomen, nämligen att söka
förmå densamma att — om det tillåtes mig att i detta sammanhang
använda ett bibliskt uttryck — "giva kejsaren det kejsaren tillhör
och Gud det Gud tillhör".
IX.
Som avslutning på detta försök att bidraga till belysandet av
indu-striarbetarungdomens mentalitet ber jag att få närmare utveckla
något av det, som jag i början av föredraget endast antydningsvis
kom in på, nämligen arbetslivets och †ackföreningsväsendets
betydelse för denna ungdom.
Det är då av vikt att först göra klart för sig, i vilket förhållande
fackföreningsväsendet står till den moderna produktionsapparaten.
Fackföreningarna måste betraktas såsom sociala komplement till det
produktiva livets ekonomiska och tekniska organ, d. v. s. till
arbets-företagen. I denna egenskap giva de uttryck åt den arbetskraftens
kollektivitet, som motsvarar den kollektivitet av tekniska
arbetsvillkor, vilken företagen representera. Fackföreningarna ha visserligen
framför allt tagit till uppgift att bevaka arbetarnas materiella
intressen på arbetsmarknaden, men inom deras bastanta och i vissa fall
ganska svåröverkomliga murar gives även gott utrymme för
allmänmänskliga, ideella och kulturella intresse. Arbetarnes
bildningsförbund skulle ej heller ha blivit den betydelsefulla makt i den svenska
industriarbetarklassens och den svenska arbetarrörelsens liv som det
nu är, därest fackföreningarna, deras förbund och landsorganisation
försummat att giva detsamma sitt ekonomiska och moraliska stöd.
Nog av, den unge industriarbetaren är i egenskap av
fackföreningsmedlem och industrianställd en kollektivmänniska i högre grad
än medborgarna i allmänhet. Hur återverkar då detta på hans
mentalitet ?
Jag började mitt föredrag med att framhålla, att dessa
ungdomar i regel tvingas att ägna omtanke om sin försörjning långt
tidigare än deras jämnåriga inom andra samhällsklasser ha anledning
att göra det. Därav följer den brådmogenhet och självsäkerhet, som
karakterisera industriarbetarungdomen som samhällstyp. Jag fäste
även uppmärksamheten vid det relativa ekonomiska oberoende, som
denna ungdom, i varje fall under normala förhållanden, ganska tidigt
befinner sig i, vilket i sin tur alstrar ett starkt personligt
frihetsbehov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
