Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 okt. 1930 - In- och utrikes 27. 10. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 In- och vitrikes
sakkunskapen på alla områden. Herr Ekman har sökt lösa knuten
genom att göra militärerna till kommittéledamöter och i gengäld
minska antalet representanter för de partier, som bruka anses för
mera rustningsvilliga, d. v. s. höger och bondeförbundare. Det är
inte alldeles säkert, att experimentet utfaller lyckligt. Det kan hända
att inom den försvarsvilliga gruppen både den militära och den civila
halvan kommer att känna sig besvärad av sammankopplingen.
Särskilt som anordningen också medför att dragkampen mellan de olika
vapenslagen får föras inför öppen ridå eller också lösas genom en
förlikning i stillhet, vars kostnader kanske skola synas den civila
försvarsvilligheten svåra att smälta.
DIREKTIVEN FÖR UTREDNINGEN äro naturligtvis oklara,
liksom riksdagsbeslutet och av samma grunder. Dessa grunder äro
delvis att söka i formuleringarnas karaktär av kompromiss, men
delvis i traditionerna för våra parlamentariska utredningar. Denna
senare anledning synes inte ha uppmärksammats av de kritiker, som
anse kommitténs direktiv motsägelsefulla. Och ändå har man där
den viktigaste faktorn. Klart är att om en utredning får i uppdrag
att både lägga fram förslag om en viss angiven reducering av
militärutgifterna och att utreda skälen för ett starkt, det är uttytt:
starkare, militärt försvar, fordras intet exceptionellt skarpsinne för att
upptäcka bristen på logik. Men saken är nu den, att vår
parlamentariska tradition anser sig behöva den dåliga logiken. En majoritet
vill ha fram beslut i en viss riktning, men behöver dessförinnan en
utredning som ger konkret form åt dess tankegång. Majoriteten vill
inte avstå från att ge tydliga riktlinjer för utredningsarbetet. Men
den vill inte heller avstå ifrån saklig medverkan av den
annorlunda tänkande minoriteten. Alltså beslutar t. ex. en majoritet, att
tullsystemet skall utredas och förslag framläggas till "en rättvis
avvägning" mellan tullarna på jordbruksvaror och på industriartiklar.
Men man sätter in i utredningen även personer som anse talet om den
rättvisa avvägningen meningslöst. Man ger direktiv som syfta till att
tullarna skola sänkas men önskar medverkan i utredningen från folk
som ämna föreslå tullhöjningar. Man får uttryckligen eller
stillatigande ge dessa oliktänkande fria händer att utveckla sina meningar.
Och därför beslutar man också i militärfrågan, att utredningen skall
föreslå minskade försvarsanordningar, men ger minoriteten rätt att
motivera, varför den i stället vill öka ut dem. Varvid man förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
